Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar…
| Personer som har upplevt hög ekonomisk utsatthet tidigare i livet, löper större risk att drabbas av ångest, ensamhet och depressiva symptom redan från 50-års ålder, visar forskningen.
– Att ha goda ekonomiska förutsättningar i både barndom och vuxen ålder bidrar till bättre emotionell hälsa senare i livet, medan en hög ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress både i barndom och vuxen ålder bidrar till sämre emotionell hälsa, säger Charlotta Nilsen, docent i gerontologi vid Hälsohögskolan, Jönköping university i ett pressmeddelande. Den negativa effekten av ekonomisk utsatthet kopplas till den långvariga stress som situationen kan innebära. Kronisk stress påverkar hjärnan och kan leda till långsiktiga förändringar i hur vi hanterar känslor och motgångar. Ekonomisk stress kan även påverka tillgången till sociala resurser, som stöd från familj och vänner, vilket ytterligare kan förstärka känslan av ensamhet och psykisk ohälsa. Studien visar också att de som haft en trygg ekonomisk situation i barndomen generellt inte uppvisar en ökning av ångest och ensamhet förrän efter 70 års ålder. Det kan, enligt forskarna, tolkas som att en bättre ekonomisk situation i barndomen kan fungera som en buffert som fördröjer den ökning av ångest och ensamhet i sen vuxen ålder som finns i det aktuella urvalet. Det positiva är att en förbättrad ekonomisk situation i vuxen ålder kan minska den negativa effekten av ekonomisk stress i barndomen. Studien visar att individer med ekonomiska svårigheter i barndomen, men som senare fått en stabilare ekonomi, upplever bättre emotionell hälsa efter 70 år. Forskarna betonar vikten av att samhället och beslutsfattare tar dessa resultat på allvar. – Det finns belägg för att antalet förlorade år på grund av ekonomisk motgång är lika stort eller större än antalet förlorade år på grund av viktiga riskfaktorer för kroniska sjukdomar, säger Deborah Finkel, professor i psykologi vid Hälsohögskolan i pressmeddelandet. |
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar…
Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.
Britt-Inger Saveman var en av de första forskarna i Sverige som studerade våld mot äldre. I dag leder hon en grupp engagerade pensionärer…
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat…
Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har…
D Finkel, M Hyde, C Hasselgren, L Sacco, S Sindi, C Nilsen (2025) Both childhood and adult perceived financial strain impact age trajectories of change in emotional health in late adulthood, Aging & Mental Health