Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Få äldre i rikspolitiken
Var fjärde väljare 2018 var 65 år eller äldre, men detta gav inget avtryck i åldersgruppens representation i riksdagen. Endast två procent av riksdagsledamöterna är 65 år eller äldre, vilket motsvarar sju ledamöter.
Statistiken för de andra åldersgrupperna i riksdagen är att 35 procent är 50–64 år, 56 procent är 30–49 år och sju procent är 18–29 år. Därmed är de äldre och yngre väljarna kraftigt underrepresenterade. Detta visar en ny rapport från Delegationen för senior arbetskraft. .
– Äldre riksdagsledamöter är alldeles för sällsynta. De svenska partierna borde vara goda exempel och gå före, men rapporten visar tydligt att partierna inte tar till vara på äldres kompetens och erfarenhet i rikspolitiken, säger delegationens ordförande Anna Hedborg.
Hon poängterar dock att representationen ser bättre ut på kommunal nivå. Där utgör de äldre ungefär lika stor andel av politikerna som de gör av väljarna. Andelen äldre i lokalpolitiken har ökat kraftigt de senaste tjugo åren.
– Det är där många beslut kring äldre tas så det är positivt att det finns en mer balanserad åldersrepresentation i kommunerna, säger hon.
Däremot finns det skillnader i representationen mellan partierna och den skiljer sig också mellan olika kommuner.
– Det behövs fortsatta diskussioner om vad åldersrepresentationen får för konsekvenser på den förda politiken, säger Maria Solevid och Lena Wängnerud, båda är forskare i statsvetenskap och författare till rapporten.
Relaterat
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid Lunds universitet pågår flera forskningsprojekt som undersöker detta, berättar forskaren Tove Harnett.
Fler nyheter
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
