Få äldre i riks­politiken

Var fjärde väljare 2018 var 65 år eller äldre, men detta gav inget avtryck i åldersgruppens representation i riksdagen. Endast två procent av riksdagsledamöterna är 65 år eller äldre, vilket motsvarar sju ledamöter.

Statistiken för de andra åldersgrupperna i riksdagen är att 35 procent är 50–64 år, 56 procent är 30–49 år och sju procent är 18–29 år. Därmed är de äldre och yngre väljarna kraftigt underrepresenterade. Detta visar en ny rapport från Delegationen för senior arbetskraft. .

– Äldre riksdagsledamöter är alldeles för sällsynta. De svenska partierna borde vara goda exempel och gå före, men rapporten visar tydligt att partierna inte tar till vara på äldres kompetens och erfarenhet i rikspolitiken, säger delegationens ordförande Anna Hedborg.

Hon poängterar dock att representationen ser bättre ut på kommunal nivå. Där utgör de äldre ungefär lika stor andel av politikerna som de gör av väljarna. Andelen äldre i lokalpolitiken har ökat kraftigt de senaste tjugo åren.

– Det är där många beslut kring äldre tas så det är positivt att det finns en mer balanserad åldersrepresentation i kommunerna, säger hon.

Däremot finns det skillnader i representationen mellan partierna och den skiljer sig också mellan olika kommuner.

– Det behövs fortsatta diskussioner om vad åldersrepresentationen får för konsekvenser på den förda politiken, säger Maria Solevid och Lena Wängnerud, båda är forskare i statsvetenskap och författare till rapporten.

Relaterat

Låt etiken spela roll

Etiska principer som autonomi, värdighet och delaktighet har fått allt starkare fäste i vården och omsorgen. Men trots att de beskrivs i policydokument ser vardagen på golvet fortfarande annorlunda ut, skriver Åsa Hedberg Rundgren, direktör på Stiftelsen Äldrecentrum.

Britta Svensson: ”Jag exponerar ålderism skoningslöst”

Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.

Friska japaner och svenskar lever lika länge

Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.

Fler nyheter

Kvinna leder kör

Körsång förbättrar minnet hos äldre

Att sjunga i kör fräschar upp våra hjärnor, visar en ny studie vid Linnéuniversitetet. Det episodiska minnet förbättras.

Högt köttintag skyddar vissa mot demens

En studie från Karolinska institutet visar att det finns personer som har bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk om de äter mycket kött. Men det gäller enbart om man bär på specifika gener, visar en ny studie från Karolinska institutet.

Nytt forskningsprojekt ska förbättra fotvården för äldre

Diabetesrelaterade fotsår är ett växande problem inom äldreomsorgen och kan leda till infektioner och amputationer. Nu ska ett projekt på Högskolan Väst bidra till mer kunskap för att upptäcka och förebygga dessa skador i tid.