Statistiken för de andra åldersgrupperna i riksdagen är att 35 procent är 50–64 år, 56 procent är 30–49 år och sju procent är 18–29 år. Därmed är de äldre och yngre väljarna kraftigt underrepresenterade. Detta visar en ny rapport från Delegationen för senior arbetskraft. .
– Äldre riksdagsledamöter är alldeles för sällsynta. De svenska partierna borde vara goda exempel och gå före, men rapporten visar tydligt att partierna inte tar till vara på äldres kompetens och erfarenhet i rikspolitiken, säger delegationens ordförande Anna Hedborg.
Hon poängterar dock att representationen ser bättre ut på kommunal nivå. Där utgör de äldre ungefär lika stor andel av politikerna som de gör av väljarna. Andelen äldre i lokalpolitiken har ökat kraftigt de senaste tjugo åren.
– Det är där många beslut kring äldre tas så det är positivt att det finns en mer balanserad åldersrepresentation i kommunerna, säger hon.
Däremot finns det skillnader i representationen mellan partierna och den skiljer sig också mellan olika kommuner.
– Det behövs fortsatta diskussioner om vad åldersrepresentationen får för konsekvenser på den förda politiken, säger Maria Solevid och Lena Wängnerud, båda är forskare i statsvetenskap och författare till rapporten.
Etiska principer som autonomi, värdighet och delaktighet har fått allt starkare fäste i vården och omsorgen. Men trots att de beskrivs i policydokument ser vardagen på golvet fortfarande annorlunda ut, skriver Åsa Hedberg Rundgren, direktör på Stiftelsen Äldrecentrum.
Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
