Börja agera för allas bästa
Chefredaktör Lotta Segelberg introducerar den nordiska gerontologiska konferensen om att åldras i en värld i ständig förändring som är denna tidnings tema, och tar adjö som chefredaktör.
Statistiken för de andra åldersgrupperna i riksdagen är att 35 procent är 50–64 år, 56 procent är 30–49 år och sju procent är 18–29 år. Därmed är de äldre och yngre väljarna kraftigt underrepresenterade. Detta visar en ny rapport från Delegationen för senior arbetskraft. .
– Äldre riksdagsledamöter är alldeles för sällsynta. De svenska partierna borde vara goda exempel och gå före, men rapporten visar tydligt att partierna inte tar till vara på äldres kompetens och erfarenhet i rikspolitiken, säger delegationens ordförande Anna Hedborg.
Hon poängterar dock att representationen ser bättre ut på kommunal nivå. Där utgör de äldre ungefär lika stor andel av politikerna som de gör av väljarna. Andelen äldre i lokalpolitiken har ökat kraftigt de senaste tjugo åren.
– Det är där många beslut kring äldre tas så det är positivt att det finns en mer balanserad åldersrepresentation i kommunerna, säger hon.
Däremot finns det skillnader i representationen mellan partierna och den skiljer sig också mellan olika kommuner.
– Det behövs fortsatta diskussioner om vad åldersrepresentationen får för konsekvenser på den förda politiken, säger Maria Solevid och Lena Wängnerud, båda är forskare i statsvetenskap och författare till rapporten.
Chefredaktör Lotta Segelberg introducerar den nordiska gerontologiska konferensen om att åldras i en värld i ständig förändring som är denna tidnings tema, och tar adjö som chefredaktör.
Som huvudtalare för NKG 2024, berättar Vânia de la Fuente-Núñez om varför kampen mot ålderism inte enbart handlar om att förbättra levnadsvillkoren för individen, utan också om att skydda folkhälsan.
Maria Edström: Vad kommer artificiell intelligens göra med mediebilden av äldre? Och vad gör mediebilden av äldre med AI? Det är inga oviktiga frågor eftersom det ytterst kan påverka vår hälsa.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.