Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Kantar Sifo har genomfört en undersökning på uppdrag av Kronans apotek om vaccination mot årets säsongsinfluensa. De har ställt frågan om man tänker ta vaccinet till 1 100 personer i åldersgrupperna 16–34 år, 35–55 år och 56–79 år. Äldre personer ingick inte i undersökningen.
Resultatet visar tydligt att äldre personer är klart mer benägna att vaccinera sig mot influensa. I de yngre grupperna svarar sex och nio procent att de kommer att ta vaccinet. I den äldsta gruppen ligger siffran på 45 procent, vilket alltså ändå innebär att inte ens varannan person planerar att vaccinera sig.
Det går inte att utläsa några skillnader mellan könen i undersökningen. Upp till 29 procent av de tillfrågade har ännu inte bestämt sig. 28 procent i den äldre gruppen svarar att de inte kommer att ta något vaccin.
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Med ett lätt anslag och litterär berättarstil samtalar Merete Mazzarella med läsaren om åldrandets olika ämnen. I ett år får vi följa henne nära inpå livet. Det skriver forskaren Karin Lövgren som har läst Merete Mazzarellas bok I skrivande stund.
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.