Foto: Mostphotos

Få studenter lär sig om åldrandet

Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.

Maria Bennich, en av forskarna bakom den aktuella studien. Foto: Ida Danell, Högskolan i Borås

Socionomprogrammet och sociala omsorgsprogrammet slogs ihop år 2007. Forskarna Maria Bennich och John Brauer vid Örebro universitet har fördjupat sig i konsekvenserna av sammanslagningen och noterar att omsorgsfrågorna som är förknippade med åldrande har hamnat på undantag.

– Det vi ser är att socionomprogrammet i praktiken verkar ha slukat det sociala omsorgsprogrammet. Omsorgsämnet har en svag ställning i dagens socionomutbildning, säger Maria Bennich.

Forskarna har gjort en analys av utbildningsplaner och mejlat en enkät till programansvariga till samtliga 19 lärosätens som erbjuder socionomutbildningen.

– Äldre och åldrande hanteras oftast som en ”målgrupp” bland andra, exempelvis inom ett livsloppsperspektiv. Det är mindre vanligt med obligatoriska kurser om social omsorg, förklarar Maria Bennich.

På 18 av 19 lärosäten ges valbara kurser, varav 13 lärosäten erbjuder kurser om åldrande och två lärosäten mer övergripande kurser inom social omsorg. Vad gäller andel studenter som väljer dessa kurser handlar det om cirka 15 procent i genomsnitt. Det här får konsekvenser, både för arbetsgivare och för studenter, enligt Maria Bennich.

– Arbetsgivare har svårare att rekrytera socionomer med kunskaper om social omsorg och äldre, trots att en åldrande befolkning ökar behoven av stöd. Samtidigt bidrar en generalistutbildning till en bredare arbetsmarknad för nyutexaminerade socionomer.

Studien belyser även den historiska bakgrunden till utbildningarna och bevekelsegrunderna för deras sammanslagning, som mötte kritik från forskarhåll. Omsorgsforskare befarade just det som nu verkar har blivit ett faktum – att omsorgskärnan i social omsorg urvattnas, enligt Maria Bennich.

Maria Bennich frågar sig om dagens socionomutbildning verkligen kan möta kravet på kompetens i omsorgs- och åldrandefrågor i framtiden.

– Detta aktualiserar diskussionen kring generalist- kontra specialistutbildningar. Men också vilka krav som ställs på kompetens bland personal inom äldreomsorgen.

Fakta
Utbildningar slogs ihop
  • Sociala omsorgsprogrammet introducerade 1983 i samband med att kommunala och regionala vårdskolor förstatligades.
  • Under 90-talet introducerades flera reformer som ökade kraven på chefer och biståndsbedömare inom omsorgssektorn.
  • Exempel på sådana reformer: Kommunallagen 1991, Ädelreformen och beställar- och utförarmodellen.
  • 2007 sammanfogades det sociala omsorgsprogrammet och socionomprogrammet.
  • Socionomutbildningen är en generalistutbildning med inriktning mot alla ålders- och målgrupper som behöver stöd enligt Socialtjänstlagen.
Läs studien

Relaterat

Äldre kvinna borstar tänderna

God munhälsa kräver tid

Ibland försummas munvården hos äldre personer av olika skäl. Samtidigt kan nedsatt munhälsa påverka allmänhälsan, skriver Maria Snögren, som också ger tips till…

Framtidens äldreforskning behöver rustas

Det behövs en plattform där olika vetenskapliga discipliner kan samarbeta och formulera mål tillsammans, för att skapa en värld där människor i alla…

Så är livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…

Fler nyheter

Porträttbild på William Son Galanza

Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen

Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…