Flimmerscreening minskar stroke, blod och död

En studie från Karolinska institutet publicerad i ansedda tidskriften The Lancet visar att screening för förmaksflimmer hos 75–76-åringar kan avvärja 2 300 sjukdomsfall. Screeningen är dessutom hälsoekonomiskt effektiv.  

Förmaksflimmer är en hjärtrytmrubbning som kan leda till blodproppar ansamlas i hjärtats förmak, vilka i sin tur kan lossna och orsaka stroke genom att de täpper igen större blodkärl i hjärnan. De fall av förmaksflimmer som upptäcks i vården får strokeförebyggande behandling i form av blodförtunnande läkemedel.

– Det har aldrig gjorts någon studie som undersöker om det vore motiverat att screena för förmaksflimmer, så därför ville vi undersöka det, säger studiens försteförfattare Emma Svennberg i ett pressmeddelande.

Studien inkluderade alla 75–76-åringar, nästan 28 000 personer, i Region Stockholm och Region Halland. Hälften blev inbjudna till screening och hälften fick som kontrollgrupp sedvanlig vård. De i screeninggruppen som inte redan hade förmaksflimmer fick under två veckor mäta sitt EKG morgon och kväll. Visade mätningarna rubbningar i hjärtats rytm fick de blodförtunnande behandling.

Forskarna följde samtliga studiedeltagare i minst fem år. Upptäckten av förmaksflimmer var högre i den grupp som screenats, medan förekomsten av död, stroke och allvarlig blödning var lägre: 31,9 procent mot 33 procent i kontrollgruppen.

– Det kan låta som en liten skillnad, men då får man tänka på att enbart drygt hälften av dem som bjöds in till screening deltog. De som var med i screeningen fick betydligt färre negativa händelser, säger Johan Engdahl, en annan av författarna .

Enligt forskarna kan minst 2 300 fall av stroke eller död undvikas per år i Sverige med screeningen. En hälsoekonomisk analys visar också att screening är kostnadseffektivt.

– Resultaten betyder att beslutsfattare kan ta ställning till om man ska rekommendera screening för förmaksflimmer i Sverige och även internationellt. I fortsatta studier behöver vi undersöka om även andra åldersgrupper kan ha nytta av screening, säger Emma Svennberg.

Ref.
LÄS HELA STUDIEN

Benefits of systematic screening for atrial fibrillation – findings from the randomised controlled STROKESTOP-study

Emma Svennberg, Leif Friberg, Viveka Frykman, Faris Al-Khalili, Johan Engdahl, Mårten Rosenqvist

The Lancet

Relaterat

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.

Äldre kvinnor mediterar

Så kan mindfulness främja äldres hälsa

Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att skapa lugn och bidra till mindre ältande.

Kvinna leder kör

Körsång förbättrar minnet hos äldre

Att sjunga i kör fräschar upp våra hjärnor, visar en ny studie vid Linnéuniversitetet. Det episodiska minnet förbättras.

Fler nyheter

Äldredräkt ger studenter bättre förståelse

Simulering i en äldredräkt som genomförs i en hemlik miljö ger sjuksköterskestudenter stärkt förståelse för hur det kan vara att leva som en äldre person med olika hälsoproblem. Det visar en avhandling från Jönköping university.

Högt köttintag skyddar vissa mot demens

En studie från Karolinska institutet visar att det finns personer som har bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk om de äter mycket kött. Men det gäller enbart om man bär på specifika gener, visar en ny studie från Karolinska institutet.

Nytt forskningsprojekt ska förbättra fotvården för äldre

Diabetesrelaterade fotsår är ett växande problem inom äldreomsorgen och kan leda till infektioner och amputationer. Nu ska ett projekt på Högskolan Väst bidra till mer kunskap för att upptäcka och förebygga dessa skador i tid.