Flimmerscreening minskar stroke, blod och död

En studie från Karolinska institutet publicerad i ansedda tidskriften The Lancet visar att screening för förmaksflimmer hos 75–76-åringar kan avvärja 2 300 sjukdomsfall. Screeningen är dessutom hälsoekonomiskt effektiv.  

Förmaksflimmer är en hjärtrytmrubbning som kan leda till blodproppar ansamlas i hjärtats förmak, vilka i sin tur kan lossna och orsaka stroke genom att de täpper igen större blodkärl i hjärnan. De fall av förmaksflimmer som upptäcks i vården får strokeförebyggande behandling i form av blodförtunnande läkemedel.

– Det har aldrig gjorts någon studie som undersöker om det vore motiverat att screena för förmaksflimmer, så därför ville vi undersöka det, säger studiens försteförfattare Emma Svennberg i ett pressmeddelande.

Studien inkluderade alla 75–76-åringar, nästan 28 000 personer, i Region Stockholm och Region Halland. Hälften blev inbjudna till screening och hälften fick som kontrollgrupp sedvanlig vård. De i screeninggruppen som inte redan hade förmaksflimmer fick under två veckor mäta sitt EKG morgon och kväll. Visade mätningarna rubbningar i hjärtats rytm fick de blodförtunnande behandling.

Forskarna följde samtliga studiedeltagare i minst fem år. Upptäckten av förmaksflimmer var högre i den grupp som screenats, medan förekomsten av död, stroke och allvarlig blödning var lägre: 31,9 procent mot 33 procent i kontrollgruppen.

– Det kan låta som en liten skillnad, men då får man tänka på att enbart drygt hälften av dem som bjöds in till screening deltog. De som var med i screeningen fick betydligt färre negativa händelser, säger Johan Engdahl, en annan av författarna .

Enligt forskarna kan minst 2 300 fall av stroke eller död undvikas per år i Sverige med screeningen. En hälsoekonomisk analys visar också att screening är kostnadseffektivt.

– Resultaten betyder att beslutsfattare kan ta ställning till om man ska rekommendera screening för förmaksflimmer i Sverige och även internationellt. I fortsatta studier behöver vi undersöka om även andra åldersgrupper kan ha nytta av screening, säger Emma Svennberg.

Ref.
LÄS HELA STUDIEN

Benefits of systematic screening for atrial fibrillation – findings from the randomised controlled STROKESTOP-study

Emma Svennberg, Leif Friberg, Viveka Frykman, Faris Al-Khalili, Johan Engdahl, Mårten Rosenqvist

The Lancet

Relaterat

Fokus på digital teknik i studie om äldres fysiska aktivitet

Två forskare från Karlstads universitet ska undersöka om coronapandemin har lett till nya förutsättningar för fysisk aktivitet för äldre – och om digitala lösningar kan vara det som möjliggör detta.

Ny rapport om hemtjänstens hälsofrämjande resurser

Nestor FoU-center undersöker i en färsk studie möjligheter och förutsättningar att arbeta hälsofrämjande inom hemtjänsten. Kompetensen hos personalen är en av flera viktiga resurser som lyfts fram.

Extra fokus på corona när Sweold gör nya intervjuer

Sedan 1992 undersöker Sweold Sveriges äldre befolkning genom återkommande intervjuer och enkätstudier. Nu är det dags för den sjätte omgången i studien.

Fler nyheter

Liknande styrkor och svagheter i den nordiska äldreomsorgen

En ökande andel äldre och svårigheter med att rekrytera personal skapar utmaningar i alla de nordiska ländernas äldreomsorg – samtidigt som det finns en hög ambitionsnivå.

SBU svarar om rehabilitering utomhus för demenssjuka

SBU har gjort en granskning av den vetenskapliga litteraturen om naturbaserad rehabilitering för personer med demenssjukdom. De konstaterar att underlaget är skralt.

Rasism vanligt inom svensk äldreomsorg

En svensk-kanadensisk studie visar att det är vanligt att personal inom svensk äldreomsorg utsätts för rasistiska uttryck av de äldre på grund av sin hudfärg, något som ofta bortförklarades med att de äldre bland annat hade kognitiv svikt.