Emma Svennberg, Leif Friberg, Viveka Frykman, Faris Al-Khalili, Johan Engdahl, Mårten Rosenqvist
The Lancet
Förmaksflimmer är en hjärtrytmrubbning som kan leda till blodproppar ansamlas i hjärtats förmak, vilka i sin tur kan lossna och orsaka stroke genom att de täpper igen större blodkärl i hjärnan. De fall av förmaksflimmer som upptäcks i vården får strokeförebyggande behandling i form av blodförtunnande läkemedel.
– Det har aldrig gjorts någon studie som undersöker om det vore motiverat att screena för förmaksflimmer, så därför ville vi undersöka det, säger studiens försteförfattare Emma Svennberg i ett pressmeddelande.
Studien inkluderade alla 75–76-åringar, nästan 28 000 personer, i Region Stockholm och Region Halland. Hälften blev inbjudna till screening och hälften fick som kontrollgrupp sedvanlig vård. De i screeninggruppen som inte redan hade förmaksflimmer fick under två veckor mäta sitt EKG morgon och kväll. Visade mätningarna rubbningar i hjärtats rytm fick de blodförtunnande behandling.
Forskarna följde samtliga studiedeltagare i minst fem år. Upptäckten av förmaksflimmer var högre i den grupp som screenats, medan förekomsten av död, stroke och allvarlig blödning var lägre: 31,9 procent mot 33 procent i kontrollgruppen.
– Det kan låta som en liten skillnad, men då får man tänka på att enbart drygt hälften av dem som bjöds in till screening deltog. De som var med i screeningen fick betydligt färre negativa händelser, säger Johan Engdahl, en annan av författarna .
Enligt forskarna kan minst 2 300 fall av stroke eller död undvikas per år i Sverige med screeningen. En hälsoekonomisk analys visar också att screening är kostnadseffektivt.
– Resultaten betyder att beslutsfattare kan ta ställning till om man ska rekommendera screening för förmaksflimmer i Sverige och även internationellt. I fortsatta studier behöver vi undersöka om även andra åldersgrupper kan ha nytta av screening, säger Emma Svennberg.
Emma Svennberg, Leif Friberg, Viveka Frykman, Faris Al-Khalili, Johan Engdahl, Mårten Rosenqvist
The Lancet
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.
Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre personer själva kan uppleva att bli sämre bemötta på grund av ålder.
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.