Du kan antingen svara på enkäten digitalt eller skriva ut den och skicka in den i ett brev.
Utskriven och ifylld enkät skickas till:
Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Viskastrandsgatan 5, 5 tr
506 30 Borås
Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, och Linnéuniversitetet genomför med stöd av Socialdepartementet och det europeiska nätverket för organisationer verksamma inom området för närståendevård, Eurocarers, en kartläggning av covid-19-pandemins konsekvenser för anhöriga. Som en del i studien finns en enkät och det sista datumet för att svara på den har förlängts till den 15 februari..
Enkäten riktar sig till alla som är 18 år och äldre som ger vård, stöd eller hjälp till en närstående. Den närstående kan vara en familjemedlem, vän, granne eller kollega som behöver vård eller stöd på grund av sjukdom, funktionsnedsättning, svaghet eller ålderdom.
Den som svarar på enkäten hjälper Nka, Eurocarers och medverkande organisationer med att belysa anhörigas situation under pandemin.
Du kan antingen svara på enkäten digitalt eller skriva ut den och skicka in den i ett brev.
Utskriven och ifylld enkät skickas till:
Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Viskastrandsgatan 5, 5 tr
506 30 Borås
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.
Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till sina närstående, visar en ny studie.
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.