Forskare fångar fördomar i omsorgen

En forskningsantologi om ojämlikhet på svenska arbetsplatser skildrar bland annat hur vardagsrasism kommer till uttryck och hanteras inom äldreomsorgen.

Genom en så kallad forskningscirkel har Linda Lill, lektor i socialt arbete vid Malmö universitet, studerat den rasism som kan drabba medarbetare i omsorgsvardagen.

– Det handlar inte om direkta glåpord och hatuttryck, utan det är små kommentarer eller handlingar som är inbyggda i en vardaglig interaktion, säger hon i ett pressmeddelande.

Forskningscirkeln som kunskapsutvecklingsinstrument bygger på ett utbyte mellan forskare och praktiker, där ingen är mer expert än den andre på ämnet. De som deltar utgår från sina egna erfarenheter och forskarens roll är att vara en intresserad och lyssnande deltagare.

I den aktuella cirkeln samtalade åtta kvinnor med erfarenheter av rasistiskt bemötande inom äldreomsorgen. De beskrev sin utsatthet och berättade om hur de hanterade olika situationer som kunde uppstå på jobbet. Det handlade både om verbala uttryck och om känslan att bli behandlad som luft. Men de uttryckte samtidigt förståelse för de äldres uppträdande.

Enligt Linda Lill handlar det i grunden om ojämlikhet när vissa människor måste förhålla sig till hur de bedöms och behandlas utifrån sitt ursprung eller att de bryter på ett annat språk. En av deltagarna i forskningscirkeln använde självironi för att bemöta och förekomma kommentarer om sin hudfärg.

– Hon använder den humoristiska tonen för att ”mildra omständigheten” för de andra att hon är svart, säger Linda Lill.

Förhållandet speglas väl i antologins undertitel Hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhet. En av slutsatserna i Linda Lills studie är att cheferna borde bli bättre på att uppmärksamma och stötta de medarbetare som utsätts för vardagsrasism.

– Om det här hände på en annan arbetsplats så skulle en stor apparat sätta igång direkt. Men i äldreomsorgen står inte förkämpar för lika villkor på arbetsplatsen på barrikaderna precis. Istället är det den enskilde individen som tar ett mycket stort ansvar för den utsatthet i arbetet som vardagsrasismen skapar, säger hon.

STUDIE OCH ANTOLOGI

Linda Lills studie ”Jag skämtar mycket om mig själv!”: Erfarenheter av vardagsrasism i äldreomsorgsarbetet är en del av antologin Ojämlika arbetsplatser: Hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhet.

I antologin belyser 22 forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner den ojämlikhet som återfinns på svenska arbetsplatser och lyfter fram hur olika maktordningar samverkar och förstärker varandra.

Antologin ges ut som en del av Nordic academic press-serien av bokförlaget Kriterium. Redaktörer är Kristina Boréus, Anders Neergaard och Lena Sohl.

Relaterat

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.

Tyngdtäcken ger äldre personer bättre sömn

Äldre personer på särskilt boende får bättre sömn, ökat välmående och förbättrat näringsintag med tyngdtäcken. Det visar Eva Hjort-Telhedes avhandling som hon har lagt fram vid Högskolan i Halmstad.

Anhörigvårdare över 55 år: insikter från nationell undersökning

Informell vård spelar en avgörande roll för att stödja personer som lider av kroniska sjukdomar eller åldersrelaterade tillstånd. Det kan också ge den informella vårdgivarens liv syfte och mening, men om vårdandet blir intensivt, och man själv är i hög…

Fler nyheter

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…

Arbetets mening för äldre sjuksköterskor och vårdbiträden

I intervjuer med forskare vid Stockholms universitet har sjuksköterskor och vårdbiträden nära och efter pensionen berättat om vad som skapar mening i deras arbete. Sociala kontakter och känslan av att ha ett syfte var två viktiga faktorer.

Uppskattad modell för hemsjukvård

När läkare gör hembesök hos äldre personer med stora vårdbehov får patienterna mer kontroll över den egna vården och samarbetet mellan olika vårdgrupper fungerar bättre. Det visar Lina Emmesjö i sin avhandling vid Högskolan i Skövde och Jönköping university.