Forskare fångar fördomar i omsorgen

En forskningsantologi om ojämlikhet på svenska arbetsplatser skildrar bland annat hur vardagsrasism kommer till uttryck och hanteras inom äldreomsorgen.

Genom en så kallad forskningscirkel har Linda Lill, lektor i socialt arbete vid Malmö universitet, studerat den rasism som kan drabba medarbetare i omsorgsvardagen.

– Det handlar inte om direkta glåpord och hatuttryck, utan det är små kommentarer eller handlingar som är inbyggda i en vardaglig interaktion, säger hon i ett pressmeddelande.

Forskningscirkeln som kunskapsutvecklingsinstrument bygger på ett utbyte mellan forskare och praktiker, där ingen är mer expert än den andre på ämnet. De som deltar utgår från sina egna erfarenheter och forskarens roll är att vara en intresserad och lyssnande deltagare.

I den aktuella cirkeln samtalade åtta kvinnor med erfarenheter av rasistiskt bemötande inom äldreomsorgen. De beskrev sin utsatthet och berättade om hur de hanterade olika situationer som kunde uppstå på jobbet. Det handlade både om verbala uttryck och om känslan att bli behandlad som luft. Men de uttryckte samtidigt förståelse för de äldres uppträdande.

Enligt Linda Lill handlar det i grunden om ojämlikhet när vissa människor måste förhålla sig till hur de bedöms och behandlas utifrån sitt ursprung eller att de bryter på ett annat språk. En av deltagarna i forskningscirkeln använde självironi för att bemöta och förekomma kommentarer om sin hudfärg.

– Hon använder den humoristiska tonen för att ”mildra omständigheten” för de andra att hon är svart, säger Linda Lill.

Förhållandet speglas väl i antologins undertitel Hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhet. En av slutsatserna i Linda Lills studie är att cheferna borde bli bättre på att uppmärksamma och stötta de medarbetare som utsätts för vardagsrasism.

– Om det här hände på en annan arbetsplats så skulle en stor apparat sätta igång direkt. Men i äldreomsorgen står inte förkämpar för lika villkor på arbetsplatsen på barrikaderna precis. Istället är det den enskilde individen som tar ett mycket stort ansvar för den utsatthet i arbetet som vardagsrasismen skapar, säger hon.

STUDIE OCH ANTOLOGI

Linda Lills studie ”Jag skämtar mycket om mig själv!”: Erfarenheter av vardagsrasism i äldreomsorgsarbetet är en del av antologin Ojämlika arbetsplatser: Hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhet.

I antologin belyser 22 forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner den ojämlikhet som återfinns på svenska arbetsplatser och lyfter fram hur olika maktordningar samverkar och förstärker varandra.

Antologin ges ut som en del av Nordic academic press-serien av bokförlaget Kriterium. Redaktörer är Kristina Boréus, Anders Neergaard och Lena Sohl.

Relaterat

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen

SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det sig.

Personal trivs bättre hos äldreboenden i offentlig regi

Ägarform tycks ha betydelse för hur personalen trivs på äldreboenden. Det visar en svensk studie från Högskolan i Gävle där man har jämfört 17 internationella studier av äldreboenden i privat och offentlig sektors regi.

Vem hjälper en gammal utan familj?

Det blir allt vanligare att åldras utan familj. Forskarna Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg har tilldelats medel för forskning kring hur nätverk runt den äldre som är i behov av stöd kan fungera.

Fler nyheter

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet som har följt tvillingpar över 60 års ålder i 18 år.

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi har i sin avhandling funnit ett alternativ i form av täckproteser som lätt kan tas av från…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden vid akututryckningar till äldre personer.