Samtidigt som den formella äldreomsorgen minskar, ökar familjens roll som omsorgsgivare. Foto: Mostphotos

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster.
– Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet i juni.

Formell äldreomsorg, som hemtjänst, ingår i ett välfärdssystem och är till största delen skattefinansierad. Sådan omsorg fick 58 procent av äldre personer som uppgav sig behöva någon form av hjälp år 1992. År 2021 var motsvarande siffra nere på 31 procent, samtidigt som den informella omsorgen – den som ges av partner och barn – har ökat.

Isabelle von Saenger, forskare vid ARC, Karolinska institutet.

– Familjens betydelse har ökat under de senaste decennierna. Att undersöka omsorg från både partners och vuxna barn är viktigt eftersom omfattning och konsekvenserna av omsorgsgivande ser olika ut, säger Isabelle von Saenger.

Vad kan det bero på att den formella omsorgen nästan har halverats?

– Det kan handla om att omsorgen har blivit smalare – de som får formell omsorg är i allt sämre skick mot tidigare. Det kan också vara att man ansöker i mindre utsträckning i kombination med att fler äldre personer har en partner i livet idag än tidigare. Vi har också sett att den privata, inköpta omsorgen har ökat. Det är en komplex bild.

Isabelle von Saengers avhandling har fokus på givandet mellan äldre föräldrar och deras vuxna barn– olika typer av stöd över generationsgränserna. Det är en kvantitativ undersökning om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD), som har möjliggjort detaljerade analyser av relationer mellan föräldrar, barn och barnbarn.

En tredjedel av alla vuxna barn hjälper sina föräldrar med olika göromål främst sånt som kan räknas in under paraplyet ”lättare omsorg”. Andelen som hjälper till med att städa och handla mat har ökat något med åren, men under pandemin märks förstås ett trendbrott i siffrorna.

– Det som är vanligast att hjälpa till med är sådant som att skjutsa, handla kläder, hjälpa till i trädgården – den typen av lättare omsorgstjänster.

Döttrar ger mer omsorg än söner och kvinnor med socioekonomiskt svagare bakgrund är de mest sannolika givarna av all typ av omsorg, visar en av Isabelle von Saengers studier.

– Det var något som förvånade mig i dagens Sverige. Att det var så tydligt att döttrar med arbetaryrken gav mer omsorg än några andra barn, även jämfört med döttrar i högre sociala klasser.

Vad kan det bero på?

– Flera faktorer kan ligga bakom. Tidigare forskning har visat att familjer med arbetarbakgrund kan vara mer familjeorienterade och hjälper varandra mer. De har också mindre möjlighet att köpa omsorg och på så sätt ”befria” sina barn från ansvar. Döttrarna i arbetaryrken kan också ha jobb som de ger avkall på, eller pensionerar sig i tidigare ålder för att ge omsorg till sina föräldrar.

Vad gäller givandet av olika ekonomiska gåvor märks också en trend som överraskade Isabelle von Saenger. Även här sticker kvinnorna ut, men i detta fall äldre kvinnor som över tid fått mer ekonomiska resurser.

– De som har mer ger också mer över lag – och den trenden har ökat med tiden –särskilt det som ges till barnbarn. Det intressanta är att kvinnor tenderar att ge mer än vad de gjorde tidigare, medan männens givande är ganska konstant genom åren.

Samtidigt har också den yngre generationen, barnbarnen, fått det tuffare i samhället, förklarar Isabelle von Saenger.
– Det blir ett ökat flöde neråt, som ett slags utjämningssystem över generationerna.

Det problematiska med detta, liksom med att döttrar med socioekonomiskt svagare bakgrund ger mer omsorg, är att klyftan i samhället ökar ännu mer, enligt Isabelle von Saenger.
– Risken är att det blir ojämlikt fördelat. Vissa får bära ett större utövande omsorgsansvar än andra – det kommer i slutändan handla om vad du har för finansiella resurser som avgör vilken omsorg du får.

Isabelle von Saenger tycker att hennes studier väcker frågor gällande den svenska välfärdsmodellens framtid, om trenden fortsätter.

– Har man som äldre inte stöd, via familj eller sociala nätverk och heller inte pengar att köpa omsorg för, riskerar man att inte få tillräckligt med stöd. Om färre och färre använder sig av välfärden minskar också viljan att bidra till den samtidigt som tilliten till välfärden kan minska med tiden. Det finns en hel del risker och utmaningar att förhålla sig till, som jag ser det.

Läs och lyssna

Relaterat

Äldre man sitter i fåtölj och lyssnar på musik

Musiksmaken smalnar med åren

Tycker du också att förslagen på ny musik i Spotify har blivit konstigare de senaste åren? Nu visar en studie med forskare från…

Äldre kvinna mixar sallad

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar

En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Fler nyheter

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…

Äldre kvinna bakar med sitt barnbarn

Banden mellan generationer starkare än tidigare trott

Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan…

Person tittar i sin mobila kalender

Stora skillnader i kommuners minutstyrning

En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får…