Samtidigt som den formella äldreomsorgen minskar, ökar familjens roll som omsorgsgivare. Foto: Mostphotos

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster.
– Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet i juni.

Formell äldreomsorg, som hemtjänst, ingår i ett välfärdssystem och är till största delen skattefinansierad. Sådan omsorg fick 58 procent av äldre personer som uppgav sig behöva någon form av hjälp år 1992. År 2021 var motsvarande siffra nere på 31 procent, samtidigt som den informella omsorgen – den som ges av partner och barn – har ökat.

Isabelle von Saenger, forskare vid ARC, Karolinska institutet.

– Familjens betydelse har ökat under de senaste decennierna. Att undersöka omsorg från både partners och vuxna barn är viktigt eftersom omfattning och konsekvenserna av omsorgsgivande ser olika ut, säger Isabelle von Saenger.

Vad kan det bero på att den formella omsorgen nästan har halverats?

– Det kan handla om att omsorgen har blivit smalare – de som får formell omsorg är i allt sämre skick mot tidigare. Det kan också vara att man ansöker i mindre utsträckning i kombination med att fler äldre personer har en partner i livet idag än tidigare. Vi har också sett att den privata, inköpta omsorgen har ökat. Det är en komplex bild.

Isabelle von Saengers avhandling har fokus på givandet mellan äldre föräldrar och deras vuxna barn– olika typer av stöd över generationsgränserna. Det är en kvantitativ undersökning om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD), som har möjliggjort detaljerade analyser av relationer mellan föräldrar, barn och barnbarn.

En tredjedel av alla vuxna barn hjälper sina föräldrar med olika göromål främst sånt som kan räknas in under paraplyet ”lättare omsorg”. Andelen som hjälper till med att städa och handla mat har ökat något med åren, men under pandemin märks förstås ett trendbrott i siffrorna.

– Det som är vanligast att hjälpa till med är sådant som att skjutsa, handla kläder, hjälpa till i trädgården – den typen av lättare omsorgstjänster.

Döttrar ger mer omsorg än söner och kvinnor med socioekonomiskt svagare bakgrund är de mest sannolika givarna av all typ av omsorg, visar en av Isabelle von Saengers studier.

– Det var något som förvånade mig i dagens Sverige. Att det var så tydligt att döttrar med arbetaryrken gav mer omsorg än några andra barn, även jämfört med döttrar i högre sociala klasser.

Vad kan det bero på?

– Flera faktorer kan ligga bakom. Tidigare forskning har visat att familjer med arbetarbakgrund kan vara mer familjeorienterade och hjälper varandra mer. De har också mindre möjlighet att köpa omsorg och på så sätt ”befria” sina barn från ansvar. Döttrarna i arbetaryrken kan också ha jobb som de ger avkall på, eller pensionerar sig i tidigare ålder för att ge omsorg till sina föräldrar.

Vad gäller givandet av olika ekonomiska gåvor märks också en trend som överraskade Isabelle von Saenger. Även här sticker kvinnorna ut, men i detta fall äldre kvinnor som över tid fått mer ekonomiska resurser.

– De som har mer ger också mer över lag – och den trenden har ökat med tiden –särskilt det som ges till barnbarn. Det intressanta är att kvinnor tenderar att ge mer än vad de gjorde tidigare, medan männens givande är ganska konstant genom åren.

Samtidigt har också den yngre generationen, barnbarnen, fått det tuffare i samhället, förklarar Isabelle von Saenger.
– Det blir ett ökat flöde neråt, som ett slags utjämningssystem över generationerna.

Det problematiska med detta, liksom med att döttrar med socioekonomiskt svagare bakgrund ger mer omsorg, är att klyftan i samhället ökar ännu mer, enligt Isabelle von Saenger.
– Risken är att det blir ojämlikt fördelat. Vissa får bära ett större utövande omsorgsansvar än andra – det kommer i slutändan handla om vad du har för finansiella resurser som avgör vilken omsorg du får.

Isabelle von Saenger tycker att hennes studier väcker frågor gällande den svenska välfärdsmodellens framtid, om trenden fortsätter.

– Har man som äldre inte stöd, via familj eller sociala nätverk och heller inte pengar att köpa omsorg för, riskerar man att inte få tillräckligt med stöd. Om färre och färre använder sig av välfärden minskar också viljan att bidra till den samtidigt som tilliten till välfärden kan minska med tiden. Det finns en hel del risker och utmaningar att förhålla sig till, som jag ser det.

Läs och lyssna

Relaterat

Åldrandet in på bara kroppen

I en äldredräkt får studenter och besökare känna på åldrandets sjukdomar. Övningen vid Högskolan i Skövde kan ge förståelse som förbättrar arbetssättet med…

Bättre samtal med äldre par

Hur kan biståndshandläggare stödjas i att utreda äldre pars behov? Det har forskare från Linköpings universitet undersökt i ett forskningsprojekt, där kommunikation står…

Porträttbild på Jan Guillou

Äldre hjältar intar scenen

Jan Guillous deckarserie med äldre huvudpersoner är en del av en större trend. Recensenten Karin Lövgren sätter dem i ett sammanhang i det…

Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av…

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är…

Äldre kvinna får sitt blodtryck mätt

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv

Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det…