Forskarna har använt sig av svenska registerdata under perioden från det första dödsfallet i mars 2020 fram till och med 23 februari 2021. De två grupper som valdes ut för analysen bestod av alla svenskar i arbetsför ålder (20–66 år) som arbetade under perioden, respektive personer 67 år eller äldre som levde ihop med minst en arbetande person 20–66 år.
Anhörigas hemarbete kan ha minskat covid-19-dödligheten bland äldre
Med hjälp av registerdata under ett knappt år från det första dödsfallet i covid-19 i Sverige har forskare undersökt dödlighet i förhållande till personers yrke – och mer indirekt om dess påverkan på äldre personer som de yrkesarbetande bor med.
Studien visar att taxi- eller bussförare, städare och anställda inom serviceyrken var överrepresenterade bland de som dog i covid-19. Men när forskarna tog hänsyn till faktorer som inkomst, utbildning och födelseland kvarstod inget tydligt samband mellan yrke och dödlighet.
– Resultatet visar att det främst varit andra socioekonomiska faktorer än yrke som ökat risken för att dö i covid-19. Det visar att ojämlikhet spelar roll för individers ohälsa, säger Sunnee Billingsley, forskare i sociologi vid Stockholms universitet och författare till den nya studien, i ett pressmeddelande.
Däremot visade det sig att dödligheten var högre bland äldre som bodde tillsammans med personer som inte hade möjlighet att arbeta hemifrån eller som jobbade inom leverans- eller postservice. Detta även när forskarna kontrollerade mot socioekonomiska faktorer.
“Även om äldre själva begränsade sin kontakt med andra för att skydda sig själva kan de fortfarande ha varit sårbara på grund av att familjemedlemmar fortsatte gå till sina arbetsplatser”, står det i studien.
Annan forskning från Stockholms universitet har visat att äldre personer har en högre risk att dö i covid-19 om de bor tillsammans med personer i arbetsför ålder, det vill säga 66 år eller yngre, något som Äldre i Centrum tidigare har rapporterat om.
Sunnee Billingsley m fl (2021). Covid-19 mortality across occupations and secondary risks for elderly individuals in the household: A population register-based study. Publicerad i Scandinavian journal of work, environment and health.
Relaterat
Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.
Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.
Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom
En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.
Fler nyheter
Om livet på särskilda boenden – bakom fasaden
Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt en ny studie från Linnéuniversitetet.
Försämrat måltidsstöd för äldre
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste kartläggning av den offentliga måltidsverksamheten.
Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.