Johanna Wallensten, Gunnar Ljunggren, Anna Nager, Caroline Wachtler, Nenad Bogdanovic, Predag Petrovic och Axel C Carlsson (2023). Stress, depression, and risk of dementia – a cohort study in the total population between 18 and 65 years old in Region Stockholm. Publicerad i Alzheimer’s research and therapy.
Långvarig stress och depression ökar risken för alzheimer
I Sverige har ungefär 160 000 personer någon form av demenssjukdom, där alzheimer är den vanligaste formen. Tidigare studier har visat ett möjligt samband mellan kronisk stress, depression och demenssjukdom.
Nu visar en ny studie från Karolinska institutet att personer som har fått diagnosen utmattningssyndrom eller depression, i högre grad drabbas av Alzheimers sjukdom.
Enligt forskaren och sisteförfattare till studien, Axel Carlsson, är risken att få alzheimer över två gånger högre hos patienter som hade en av diagnoserna, än hos dem som inte hade någon.
– Vi kunde dessutom se att risken var upp till fyra gånger högre hos patienter med både utmattningssyndrom och depression. Risken för att drabbas av kognitiv svikt var förhöjd med ungefär lika mycket, säger han i ett pressmeddelande.
Studien inkluderade data från patienter i åldersgruppen 18–65 år mellan 2012 och 2013, som ingick i Region Stockholms hälsovårdsdatabas för vårdkontakter. Totalt ingick 1,3 miljoner personer, varav 44 000 med diagnosen utmattningssyndrom och depression, eller båda.
Axel Carlsson vill dock poängtera att risken fortfarande är mycket liten och att ett orsakssamband inte är känt än så länge.
– Det är mycket ovanligt att personer i denna åldersgrupp drabbas av demenssjukdom, därför är det viktigt att vi identifierar alla möjliga riskfaktorer bakom sjukdomen. Här visar vi att diagnosen är vanligare hos dem som tidigare utsatts för långvarig stress eller depression, men ytterligare studier behövs för att vi ska kunna visa om det finns ett orsakssamband.
Relaterat
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Personen med demens finns kvar
Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som…
Fler nyheter
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…