Johanna Wallensten, Gunnar Ljunggren, Anna Nager, Caroline Wachtler, Nenad Bogdanovic, Predag Petrovic och Axel C Carlsson (2023). Stress, depression, and risk of dementia – a cohort study in the total population between 18 and 65 years old in Region Stockholm. Publicerad i Alzheimer’s research and therapy.
Långvarig stress och depression ökar risken för alzheimer
I Sverige har ungefär 160 000 personer någon form av demenssjukdom, där alzheimer är den vanligaste formen. Tidigare studier har visat ett möjligt samband mellan kronisk stress, depression och demenssjukdom.
Nu visar en ny studie från Karolinska institutet att personer som har fått diagnosen utmattningssyndrom eller depression, i högre grad drabbas av Alzheimers sjukdom.
Enligt forskaren och sisteförfattare till studien, Axel Carlsson, är risken att få alzheimer över två gånger högre hos patienter som hade en av diagnoserna, än hos dem som inte hade någon.
– Vi kunde dessutom se att risken var upp till fyra gånger högre hos patienter med både utmattningssyndrom och depression. Risken för att drabbas av kognitiv svikt var förhöjd med ungefär lika mycket, säger han i ett pressmeddelande.
Studien inkluderade data från patienter i åldersgruppen 18–65 år mellan 2012 och 2013, som ingick i Region Stockholms hälsovårdsdatabas för vårdkontakter. Totalt ingick 1,3 miljoner personer, varav 44 000 med diagnosen utmattningssyndrom och depression, eller båda.
Axel Carlsson vill dock poängtera att risken fortfarande är mycket liten och att ett orsakssamband inte är känt än så länge.
– Det är mycket ovanligt att personer i denna åldersgrupp drabbas av demenssjukdom, därför är det viktigt att vi identifierar alla möjliga riskfaktorer bakom sjukdomen. Här visar vi att diagnosen är vanligare hos dem som tidigare utsatts för långvarig stress eller depression, men ytterligare studier behövs för att vi ska kunna visa om det finns ett orsakssamband.
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…