Johanna Wallensten, Gunnar Ljunggren, Anna Nager, Caroline Wachtler, Nenad Bogdanovic, Predag Petrovic och Axel C Carlsson (2023). Stress, depression, and risk of dementia – a cohort study in the total population between 18 and 65 years old in Region Stockholm. Publicerad i Alzheimer’s research and therapy.
Långvarig stress och depression ökar risken för alzheimer
I Sverige har ungefär 160 000 personer någon form av demenssjukdom, där alzheimer är den vanligaste formen. Tidigare studier har visat ett möjligt samband mellan kronisk stress, depression och demenssjukdom.
Nu visar en ny studie från Karolinska institutet att personer som har fått diagnosen utmattningssyndrom eller depression, i högre grad drabbas av Alzheimers sjukdom.
Enligt forskaren och sisteförfattare till studien, Axel Carlsson, är risken att få alzheimer över två gånger högre hos patienter som hade en av diagnoserna, än hos dem som inte hade någon.
– Vi kunde dessutom se att risken var upp till fyra gånger högre hos patienter med både utmattningssyndrom och depression. Risken för att drabbas av kognitiv svikt var förhöjd med ungefär lika mycket, säger han i ett pressmeddelande.
Studien inkluderade data från patienter i åldersgruppen 18–65 år mellan 2012 och 2013, som ingick i Region Stockholms hälsovårdsdatabas för vårdkontakter. Totalt ingick 1,3 miljoner personer, varav 44 000 med diagnosen utmattningssyndrom och depression, eller båda.
Axel Carlsson vill dock poängtera att risken fortfarande är mycket liten och att ett orsakssamband inte är känt än så länge.
– Det är mycket ovanligt att personer i denna åldersgrupp drabbas av demenssjukdom, därför är det viktigt att vi identifierar alla möjliga riskfaktorer bakom sjukdomen. Här visar vi att diagnosen är vanligare hos dem som tidigare utsatts för långvarig stress eller depression, men ytterligare studier behövs för att vi ska kunna visa om det finns ett orsakssamband.
Relaterat
Otillräckligt stöd för yngre med demens
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Fler nyheter
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…
Allt äldre befolkning i krympande kommuner
Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.