Johanna Wallensten, Gunnar Ljunggren, Anna Nager, Caroline Wachtler, Nenad Bogdanovic, Predag Petrovic och Axel C Carlsson (2023). Stress, depression, and risk of dementia – a cohort study in the total population between 18 and 65 years old in Region Stockholm. Publicerad i Alzheimer’s research and therapy.
Långvarig stress och depression ökar risken för alzheimer
I Sverige har ungefär 160 000 personer någon form av demenssjukdom, där alzheimer är den vanligaste formen. Tidigare studier har visat ett möjligt samband mellan kronisk stress, depression och demenssjukdom.
Nu visar en ny studie från Karolinska institutet att personer som har fått diagnosen utmattningssyndrom eller depression, i högre grad drabbas av Alzheimers sjukdom.
Enligt forskaren och sisteförfattare till studien, Axel Carlsson, är risken att få alzheimer över två gånger högre hos patienter som hade en av diagnoserna, än hos dem som inte hade någon.
– Vi kunde dessutom se att risken var upp till fyra gånger högre hos patienter med både utmattningssyndrom och depression. Risken för att drabbas av kognitiv svikt var förhöjd med ungefär lika mycket, säger han i ett pressmeddelande.
Studien inkluderade data från patienter i åldersgruppen 18–65 år mellan 2012 och 2013, som ingick i Region Stockholms hälsovårdsdatabas för vårdkontakter. Totalt ingick 1,3 miljoner personer, varav 44 000 med diagnosen utmattningssyndrom och depression, eller båda.
Axel Carlsson vill dock poängtera att risken fortfarande är mycket liten och att ett orsakssamband inte är känt än så länge.
– Det är mycket ovanligt att personer i denna åldersgrupp drabbas av demenssjukdom, därför är det viktigt att vi identifierar alla möjliga riskfaktorer bakom sjukdomen. Här visar vi att diagnosen är vanligare hos dem som tidigare utsatts för långvarig stress eller depression, men ytterligare studier behövs för att vi ska kunna visa om det finns ett orsakssamband.
Relaterat
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
De delar livets berättelser
Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.
Otillräckligt stöd för yngre med demens
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…
Fler nyheter
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…
Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…