Foto: Mostphotos

Många äldre känner sig ensamma visar Folkhälsomyndighetens studie

Det är främst äldre över 85 år samt unga personer mellan 16 och 29 år som saknar någon att samtala och anförtro sig åt. Att vara ofrivilligt ensam kan påverka den psykiska hälsan.

40 procent av kvinnorna och nära 30 procent av männen uppger att de besväras av ensamhet och isolering av de som är 85 år eller äldre.

– Ensamhet går att bryta. Vi kan som medmänniskor hjälpa varandra genom att vara uppmärksamma på om någon verkar ensam eller utanför. Det gör stor skillnad att vi hör av oss till varandra, bjuder med den som inte har en egen krets av vänner eller familj och ser till att saker som vi gör gemensamt inte utestänger någon på grund av ekonomiska skäl, säger Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten, i en nyhet från myndigheten.

Det är svårt att veta om det har blivit vanligare att känna sig ensam jämfört med tidigare, då det är första gången som Folkhälsomyndigheten ställer frågor om ensamhet och isolering i sin enkät Hälsa på lika villkor. Undersökningen som nu har genomförts för sjuttonde gången har som syfte att ta reda på hur vi svenskar mår, vad vi har för levnadsvanor och livsvillkor samt om det förändras över tid.

De som upplever mest ensamhet i den äldre åldersgruppen är kvinnor och personer med lägre inkomst. Även personer som bor tillsammans med andra kan känna sig isolerade, för även de som har relationer eller andra människor i sin närhet kan sakna någon att prata med om känslor och problem. Det här kan leda till att man känner sig otrygg, övergiven och nedstämd. Det kan i sin tur även påverka den fysiska hälsan. Äldre personer med kroppsliga handikapp, till exempel som har svårt att gå eller med små möjligheter att komma ut och träffa andra, löper större risk att uppleva ensamhet.

Det pågår mycket arbete för att bryta ensamhet inom kommuner och föreningsliv runt om i Sverige.

– Vi behöver också prata om ensamhet som ett samhällsproblem för att minska känslan av skam många upplever kopplat till ensamhet, säger Sara Fritzell i nyheten från Folkhälsomyndigheten.

Relaterat

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…

En annorlunda relationsexpert

Torbjörn Bildtgård är äldreforskaren som fokuserar på relationer. Han berättar om hur familjelivet kan förändras högt upp i åldrarna och varför det är…

Länge leve kulturtanten!

Känner du till nyttan med kulturaktiviteter? Åsa Hedberg Rundgren, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, ger dig en liten omvärldskoll i aktuell forskning.

Fler nyheter

Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen

Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som…

Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta

Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens…

Äldre hjälper hemtjänsten i vardagen

Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar,…