Många drabbas av afasi trots bättre strokevård

Afasi drabbar oftast personer som har fått någon typ av hjärnskada, oftast stroke. Nu visar en ny avhandling från Lunds universitet att tre av tio som får en stroke också utvecklar afasi, en siffra som varit stabil sedan 2005 – trots att strokevården har förbättrats.

En person med afasi har svårigheter med att tala, förstå tal eller skriva. En del har även svårt att känna igen siffror och i sin tur räkna, men de kognitiva förmågorna är oftast oförändrade. 

Nu visar en avhandling av Angelina Grönberg vid Lunds universitet att av 308 personer som insjuknade i stroke mellan 2017 och 2018 drabbades tre av tio också av afasi. Vid mätningar som gjordes 2005-2006 var det 27 procent som fick afasi i samband med stroke. 

Det innebär att proportionen av personer som drabbas av afasi har legat på en jämn nivå de senaste 15 åren, trots att strokevården har förbättrats under samma tid. Svårighetsgraden av afasi hade inte heller förändrats under samma tidsperiod. Svår stroke ökar också risken för att utveckla afasi.

– Ytterligare en aspekt som kan påverka resultaten är att vi blir allt äldre. Ålder är också en riskfaktor för afasi, och strokepatienterna med afasi i vårt underlag var äldre personer (78 år), jämfört med de patienter som inte fick afasi (74 år), säger Angelina Grönberg till Vetenskap & hälsa. 

En av de andra delstudierna visar att majoriteten av de som fått afasi förbättrades i snitt fem dagar efter sin stroke. Av dessa personer var det 39 procent som helt fick tillbaka sin språkförmåga. Korttidsprognosen har förbättrats de senaste åren, även om många fortfarande har afasi långt efter sin stroke och behöver rehabilitering. 

Angelina Grönberg skriver i avhandlingen att hon hoppas att avhandlingens resultat kan bidra till att det blir lättare att räkna ut behovet av vårdresurser för personer med afasi. Framför allt med ett större fokus på att förbättra rehabiliteringen och afasins effekt på personers livskvalitet. 

Läs avhandlingen

Angelina Grönberg (2022). Aphasia after ischemic stroke. Diagnosis, incidence and outcome. Lunds universitet.

Delstudier

I. A Grönberg, I Henriksson och A Lindgren (2021). Accuracy of NIH stroke scale for diagnosing aphasia. Publicerad i Acta neurologica Scandinavia.

II. A Grönberg, I Henriksson, M Stenman och AG Lindgren (2022). Incidence of aphasia in ischemic stroke. Publicerad i Neuroepidemiology.

III. A Grönberg, I Henriksson, M Stenman och AG Lindgren. Short-term prognosis of aphasia: Factors influencing favorable outcome including possible effects of recanalization treatment. Manuskript.

IV. A Grönberg, I Henriksson och AG Lindgren. Long-term prognosis and health-related quality of life for people with aphasia after ischemic stroke. Manuskript.

Relaterat

Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in

Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.

Äldre par promenerar utomhus

Regelbunden vardagsaktivitet bra för hjärt- och kärlhälsan

Det spelar roll hur ofta man rör på sig under dagen, visar en internationell studie med svenska forskare. De har undersökt hur dagliga korta promenader påverkar äldre personers hälsa.

Äldre man sitter i fåtölj och lyssnar på musik

Musiksmaken smalnar med åren

Tycker du också att förslagen på ny musik i Spotify har blivit konstigare de senaste åren? Nu visar en studie med forskare från bland annat Göteborgs universitet och Jönköping university att musiksmaken blir smalare med åren.

Fler nyheter

Äldre kvinna mixar sallad

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar

En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar forskning från Karolinska institutet.

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.