En person med afasi har svårigheter med att tala, förstå tal eller skriva. En del har även svårt att känna igen siffror och i sin tur räkna, men de kognitiva förmågorna är oftast oförändrade.
Nu visar en avhandling av Angelina Grönberg vid Lunds universitet att av 308 personer som insjuknade i stroke mellan 2017 och 2018 drabbades tre av tio också av afasi. Vid mätningar som gjordes 2005-2006 var det 27 procent som fick afasi i samband med stroke.
Det innebär att proportionen av personer som drabbas av afasi har legat på en jämn nivå de senaste 15 åren, trots att strokevården har förbättrats under samma tid. Svårighetsgraden av afasi hade inte heller förändrats under samma tidsperiod. Svår stroke ökar också risken för att utveckla afasi.
– Ytterligare en aspekt som kan påverka resultaten är att vi blir allt äldre. Ålder är också en riskfaktor för afasi, och strokepatienterna med afasi i vårt underlag var äldre personer (78 år), jämfört med de patienter som inte fick afasi (74 år), säger Angelina Grönberg till Vetenskap & hälsa.
En av de andra delstudierna visar att majoriteten av de som fått afasi förbättrades i snitt fem dagar efter sin stroke. Av dessa personer var det 39 procent som helt fick tillbaka sin språkförmåga. Korttidsprognosen har förbättrats de senaste åren, även om många fortfarande har afasi långt efter sin stroke och behöver rehabilitering.
Angelina Grönberg skriver i avhandlingen att hon hoppas att avhandlingens resultat kan bidra till att det blir lättare att räkna ut behovet av vårdresurser för personer med afasi. Framför allt med ett större fokus på att förbättra rehabiliteringen och afasins effekt på personers livskvalitet.
