Fortes logotyp
Foto: Forte

Miljonregn över äldreforskningen

Forte publicerade nyligen en lista på de forskningsprojekt som får finansiering under den öppna utlysningen 2022. Totalt gick nästan 80 miljoner kronor till forskning som rör äldre och åldrande. Här är hela listan över äldreprojekten som fått medel.

Varje år öppnar Forte en utlysning för forskning inom sina områden: hälsa, arbetsliv och välfärd. I år beviljade forskningsrådet 315 miljoner kronor till 71 nya forskningsprojekt. Av pengarna går ungefär 80 miljoner kronor till äldreforskningen runtom i landet. 

Några av dem som får medel är Torbjörn Bildtgård vid Stockholms universitet och Peter Öberg vid Högskolan i Gävle som får medel för deras projekt om att åldras utan familj. 

På Umeå universitet har Björn Blom fått knappt fem miljoner kronor för sitt projekt om vad digital teknik i kommunal hemtjänst har får betydelse för brukare, biståndsbedömning och omsorgsprocesser. 

Terese Anving vid Lunds universitet ska undersöka RUT för äldre – ett projekt som finansieras med nästan fem miljoner kronor från Forte. 

Projekten ska pågå fram till 2026, och snart kommer Forte att öppna nästa års utlysning. Men redan nu har de en annan utlysning för att förbättra vården och omsorgen för äldre personer som stänger 19 januari 2023. 

Här är den kompletta listan på forskningsprojekt med äldreinriktning som fått medel i den öppna utlysningen 2022: 

  • Sofia Backåberg, Linnéuniversitetet – Säker i varje steg 2.0 – att återerövra fysisk funktionsförmåga och självständighet bland äldre personer i primärvården genom en peer-to-peer intervention.
  • Jonas Wastesson, Karolinska institutet – Deprescribing in older adults: Current practices and future implementations.
  • Lina Maria Ellegård, Lunds universitet – Centralt men förbisett – kontinuitet i svensk primärvård.
  • Björn Blom, Umeå universitet – Social omsorg och digital teknik i kommunal hemtjänst till äldre: En studie av digitaliseringens betydelse för brukares situation, biståndsbedömning och omsorgsprocesser.
  • Karl Gauffin, Stockholms universitet – Den ojämlika pandemin: En undersökning av kopplingen mellan ojämlikhet i hälsa och politiska åtgärder mot covid-19.
  • Ingeborg Nilsson, Umeå universitet – Social aktivitet på recept – en personcentrerad modell för att minska ensamhet, förbättra hälsa och välbefinnande bland seniorer.
  • Lena Rosenberg, Karolinska institutet – Utveckling av kunskap om hur vardagsliv, vård och omsorg och den fysiska miljön sammanhänger – ett nytt ramverk för att förbättra utformningen av särskilda boenden.
  • Debora Rizzuto, Karolinska institutet – SoundMIND – effekter av buller på kognition och mental hälsa.
  • Ulla Rantakeisu, Karlstads universitet – Den organiserade osäkerheten inom äldreomsorgen. Om kvalitet, förutsättningar för motstånd och personalens vilja att stanna kvar.
  • Terese Anving, Lunds universitet – RUT för äldre: Nya villkor för omsorgspraktiker i äldres vardagsliv.
  • Fang Fang, Karolinska institutet – Covid-19-pandemins mångfacetterade effekter på den psykiska hälsan – en jämförande studie av Sverige och fem andra europeiska länder.
  • Janne Agerholm, Karolinska institutet – Hälsolitteracitet bland äldre: En undersökning av äldre personers förutsättningar för att tillgodogöra sig hälsoinformation och ta informerade val kring sin hälsa.
  • Axel Wolf, Göteborgs universitet – Hög tid att minska social isolering bland äldre personer: En cirkulär modell för medborgar- och brukarmedverkan på nationell och lokal nivå inom vård och omsorg.
  • Torbjörn Bildtgård, Stockholms universitet – Att åldras utan familj – finns nätverk för stöd?
  • Ida Karlsson, Karolinska institutet – Övervikt, en heterogen fenotyp: Undersökning av skillnader för att förstå sambandet med åldersrelaterade sjukdomar.

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa…

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres…

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i…

Fler nyheter

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på…

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en…

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…