Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.
Forskarnas egen räknare finns fritt tillgänglig för alla som vill räkna ut sin egen risk att drabbas av en höftfraktur.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.

Höftfrakturer är vanliga i Sverige och inträffar i 15 000 fall om året. En fjärdedel av de drabbade dör inom ett år efter skadan och för alla orsakar det mycket smärta och ändrade levnadsförhållanden. Nu har en grupp svenska forskare tagit fram en modell för att förutsäga vem som har störst risk att drabbas av en höftfraktur, något som kan bli till stor hjälp för att arbeta förebyggande och undvika skador hos dessa patienter.

En stor fördel med den nya modellen är att den inte kräver några avancerade mätningar.

– Det mest överraskande resultatet var att vi kunde förutsäga höftfrakturer så noggrant utan att använda bentäthet, som traditionellt sett har varit en viktig faktor. Det betyder att fler personer kan identifieras i tid och erbjudas förebyggande behandling, säger Peter Nordström vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande. Han leder forskargruppen som skapat modellen.

I dag mäter vården främst bentäthet för att avgöra hur stora riskerna för frakturer är hos en individ, men det är en resurskrävande metod som heller inte finns tillgänglig för alla i vården.

– En stor fördel med vår modell är att den baseras på data som redan är tillgängliga i kliniken, vilket gör att vi snabbare och enklare kan identifiera riskgrupper. Det gör att vi kan sätta in förebyggande insatser tidigare, till exempel medicinering för benskörhet, och förhindra allvarliga komplikationer som inträffar vid höftfrakturer, säger Peter Nordström.

Studier på registerdata ligger till grund för den nya studien. Forskarna följde alla personer över 50 år i Sverige under en femårsperiod för att se vilka faktorer som var förknippade med höftfrakturer. Modellen bygger på 19 variabler där hög ålder, att ha hemtjänst och en diagnos som parkinson eller demens hade starkast samband med höftfraktur.

– En viktig insikt från vår forskning är att skörhet, som hemtjänst kan återspegla, är en stark indikator för höftfrakturer. Det hjälper oss att se att det inte bara handlar om bentäthet utan om hela individens hälsosituation, säger Anna Nordström, som ingår i forskargruppen bakom studien.

Fakta
Testa modellen

Följ länken för att själv räkna ut din risk för höftfraktur, i forskarnas egen räknare (på engelska).

Faktorerna bakom modellen

  • Ålder
  • Kön
  • Benskörhet
  • Parkinsons sjukdom
  • Alkoholmissbruk
  • Demens
  • Höftfraktur hos syskon
  • Tidigare fraktur
  • Ledgångsreumatism
  • Kronisk obstruktiv lungsjukdom
  • Njursjukdom
  • Stroke/slaganfall
  • Depression eller antidepressiv medicinering
  • Psykos eller neuroleptika
  • Svensk bakgrund
  • Låg inkomst
  • Boende på äldreboende
  • Hemtjänst
  • Kortison som tas i tablettform
Läs den vetenskapliga artikeln

Peter Nordström, Viktor H Ahlqvist, Marcel Ballin och Anna Nordström (2024). A novel clinical prediction model for hip fractures: a development and validation study in the total population of Sweden. Eclinicalmedicine

Relaterat

Porträttbild på Tor Arnison

Elbehandling effektiv mot depression bland äldre

Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer,…

Nya kostråd för äldre på gång

Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom…

Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna

Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter på sängkant med gångbord framför sig

Allt fler söker stöd när behoven redan är stora

Nästan en tredjedel av alla som ansöker om insatser inom äldreomsorgen, gör det när de redan har stora behov. Det visar ny forskning…

Personal och äldre tycker olika om måltidsmiljön

För de äldre är maten viktigast, inte den sociala miljön. Det visar Magdalena Nielsen i sin doktorsavhandling, där hon har utforskat olika aspekter…

Dessa insatser hindrar kariesutveckling hos äldre

Regelbunden användning av tandkräm med en hög fluoridhalt och tandrengöring av tandhygienist kan förhindra karies hos dessa äldre, visar en avhandling från Karolinska…