Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.
Forskarnas egen räknare finns fritt tillgänglig för alla som vill räkna ut sin egen risk att drabbas av en höftfraktur.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.

Höftfrakturer är vanliga i Sverige och inträffar i 15 000 fall om året. En fjärdedel av de drabbade dör inom ett år efter skadan och för alla orsakar det mycket smärta och ändrade levnadsförhållanden. Nu har en grupp svenska forskare tagit fram en modell för att förutsäga vem som har störst risk att drabbas av en höftfraktur, något som kan bli till stor hjälp för att arbeta förebyggande och undvika skador hos dessa patienter.

En stor fördel med den nya modellen är att den inte kräver några avancerade mätningar.

– Det mest överraskande resultatet var att vi kunde förutsäga höftfrakturer så noggrant utan att använda bentäthet, som traditionellt sett har varit en viktig faktor. Det betyder att fler personer kan identifieras i tid och erbjudas förebyggande behandling, säger Peter Nordström vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande. Han leder forskargruppen som skapat modellen.

I dag mäter vården främst bentäthet för att avgöra hur stora riskerna för frakturer är hos en individ, men det är en resurskrävande metod som heller inte finns tillgänglig för alla i vården.

– En stor fördel med vår modell är att den baseras på data som redan är tillgängliga i kliniken, vilket gör att vi snabbare och enklare kan identifiera riskgrupper. Det gör att vi kan sätta in förebyggande insatser tidigare, till exempel medicinering för benskörhet, och förhindra allvarliga komplikationer som inträffar vid höftfrakturer, säger Peter Nordström.

Studier på registerdata ligger till grund för den nya studien. Forskarna följde alla personer över 50 år i Sverige under en femårsperiod för att se vilka faktorer som var förknippade med höftfrakturer. Modellen bygger på 19 variabler där hög ålder, att ha hemtjänst och en diagnos som parkinson eller demens hade starkast samband med höftfraktur.

– En viktig insikt från vår forskning är att skörhet, som hemtjänst kan återspegla, är en stark indikator för höftfrakturer. Det hjälper oss att se att det inte bara handlar om bentäthet utan om hela individens hälsosituation, säger Anna Nordström, som ingår i forskargruppen bakom studien.

Fakta
Testa modellen

Följ länken för att själv räkna ut din risk för höftfraktur, i forskarnas egen räknare (på engelska).

Faktorerna bakom modellen

  • Ålder
  • Kön
  • Benskörhet
  • Parkinsons sjukdom
  • Alkoholmissbruk
  • Demens
  • Höftfraktur hos syskon
  • Tidigare fraktur
  • Ledgångsreumatism
  • Kronisk obstruktiv lungsjukdom
  • Njursjukdom
  • Stroke/slaganfall
  • Depression eller antidepressiv medicinering
  • Psykos eller neuroleptika
  • Svensk bakgrund
  • Låg inkomst
  • Boende på äldreboende
  • Hemtjänst
  • Kortison som tas i tablettform
Läs den vetenskapliga artikeln

Peter Nordström, Viktor H Ahlqvist, Marcel Ballin och Anna Nordström (2024). A novel clinical prediction model for hip fractures: a development and validation study in the total population of Sweden. Eclinicalmedicine

Relaterat

Två vårdstudenter pratar

Simulerade vårdsituationer ska stärka kompetensen

Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.

Följ med på stormig tandemturné

Oskar Jonsson, Lunds universitet, har cyklat 120 mil för att sprida forskning om åldrande och hälsa. Äldre i Centrums chefredaktör följde med på…

Ny kartläggning: Så ser utemiljön ut

Tillgången till utemiljö vid landets särskilda boenden brister. För första gången har dessa kartlagts på nationell nivå, inom ramen för en ny doktorsavhandling…

Fler nyheter

Porträttbild på Jessica Persson Kylén

Nytt arbetssätt kan förbättra äldres munhälsa

Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny…

Äldre kvinna sitter i rullstol i ett kök

Forskning: Bygglagen otydlig kring tillgänglighet i hemmet

Bygglagstiftningen har varit otydlig om hur tillgängligheten i flerfamiljshus och villor ska tolkas. Den är inte tillräckligt specifik för vad som ska gälla…

Yngre kvinna går med en äldre kvinna

Kortare arbetsdag gynnar personal

Sex timmars arbetsdag leder till förbättringar för både personal och äldre, enligt en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet.