Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.
Forskarnas egen räknare finns fritt tillgänglig för alla som vill räkna ut sin egen risk att drabbas av en höftfraktur.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.

Höftfrakturer är vanliga i Sverige och inträffar i 15 000 fall om året. En fjärdedel av de drabbade dör inom ett år efter skadan och för alla orsakar det mycket smärta och ändrade levnadsförhållanden. Nu har en grupp svenska forskare tagit fram en modell för att förutsäga vem som har störst risk att drabbas av en höftfraktur, något som kan bli till stor hjälp för att arbeta förebyggande och undvika skador hos dessa patienter.

En stor fördel med den nya modellen är att den inte kräver några avancerade mätningar.

– Det mest överraskande resultatet var att vi kunde förutsäga höftfrakturer så noggrant utan att använda bentäthet, som traditionellt sett har varit en viktig faktor. Det betyder att fler personer kan identifieras i tid och erbjudas förebyggande behandling, säger Peter Nordström vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande. Han leder forskargruppen som skapat modellen.

I dag mäter vården främst bentäthet för att avgöra hur stora riskerna för frakturer är hos en individ, men det är en resurskrävande metod som heller inte finns tillgänglig för alla i vården.

– En stor fördel med vår modell är att den baseras på data som redan är tillgängliga i kliniken, vilket gör att vi snabbare och enklare kan identifiera riskgrupper. Det gör att vi kan sätta in förebyggande insatser tidigare, till exempel medicinering för benskörhet, och förhindra allvarliga komplikationer som inträffar vid höftfrakturer, säger Peter Nordström.

Studier på registerdata ligger till grund för den nya studien. Forskarna följde alla personer över 50 år i Sverige under en femårsperiod för att se vilka faktorer som var förknippade med höftfrakturer. Modellen bygger på 19 variabler där hög ålder, att ha hemtjänst och en diagnos som parkinson eller demens hade starkast samband med höftfraktur.

– En viktig insikt från vår forskning är att skörhet, som hemtjänst kan återspegla, är en stark indikator för höftfrakturer. Det hjälper oss att se att det inte bara handlar om bentäthet utan om hela individens hälsosituation, säger Anna Nordström, som ingår i forskargruppen bakom studien.

Fakta
Testa modellen

Följ länken för att själv räkna ut din risk för höftfraktur, i forskarnas egen räknare (på engelska).

Faktorerna bakom modellen

  • Ålder
  • Kön
  • Benskörhet
  • Parkinsons sjukdom
  • Alkoholmissbruk
  • Demens
  • Höftfraktur hos syskon
  • Tidigare fraktur
  • Ledgångsreumatism
  • Kronisk obstruktiv lungsjukdom
  • Njursjukdom
  • Stroke/slaganfall
  • Depression eller antidepressiv medicinering
  • Psykos eller neuroleptika
  • Svensk bakgrund
  • Låg inkomst
  • Boende på äldreboende
  • Hemtjänst
  • Kortison som tas i tablettform
Läs den vetenskapliga artikeln

Peter Nordström, Viktor H Ahlqvist, Marcel Ballin och Anna Nordström (2024). A novel clinical prediction model for hip fractures: a development and validation study in the total population of Sweden. Eclinicalmedicine

Relaterat

Äldre kvinna mixar sallad

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar

En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Fler nyheter

Äldre man sitter i fåtölj och lyssnar på musik

Musiksmaken smalnar med åren

Tycker du också att förslagen på ny musik i Spotify har blivit konstigare de senaste åren? Nu visar en studie med forskare från…

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Äldre kvinna bakar med sitt barnbarn

Banden mellan generationer starkare än tidigare trott

Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan…