Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.
Forskarnas egen räknare finns fritt tillgänglig för alla som vill räkna ut sin egen risk att drabbas av en höftfraktur.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.

Höftfrakturer är vanliga i Sverige och inträffar i 15 000 fall om året. En fjärdedel av de drabbade dör inom ett år efter skadan och för alla orsakar det mycket smärta och ändrade levnadsförhållanden. Nu har en grupp svenska forskare tagit fram en modell för att förutsäga vem som har störst risk att drabbas av en höftfraktur, något som kan bli till stor hjälp för att arbeta förebyggande och undvika skador hos dessa patienter.

En stor fördel med den nya modellen är att den inte kräver några avancerade mätningar.

– Det mest överraskande resultatet var att vi kunde förutsäga höftfrakturer så noggrant utan att använda bentäthet, som traditionellt sett har varit en viktig faktor. Det betyder att fler personer kan identifieras i tid och erbjudas förebyggande behandling, säger Peter Nordström vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande. Han leder forskargruppen som skapat modellen.

I dag mäter vården främst bentäthet för att avgöra hur stora riskerna för frakturer är hos en individ, men det är en resurskrävande metod som heller inte finns tillgänglig för alla i vården.

– En stor fördel med vår modell är att den baseras på data som redan är tillgängliga i kliniken, vilket gör att vi snabbare och enklare kan identifiera riskgrupper. Det gör att vi kan sätta in förebyggande insatser tidigare, till exempel medicinering för benskörhet, och förhindra allvarliga komplikationer som inträffar vid höftfrakturer, säger Peter Nordström.

Studier på registerdata ligger till grund för den nya studien. Forskarna följde alla personer över 50 år i Sverige under en femårsperiod för att se vilka faktorer som var förknippade med höftfrakturer. Modellen bygger på 19 variabler där hög ålder, att ha hemtjänst och en diagnos som parkinson eller demens hade starkast samband med höftfraktur.

– En viktig insikt från vår forskning är att skörhet, som hemtjänst kan återspegla, är en stark indikator för höftfrakturer. Det hjälper oss att se att det inte bara handlar om bentäthet utan om hela individens hälsosituation, säger Anna Nordström, som ingår i forskargruppen bakom studien.

Fakta
Testa modellen

Följ länken för att själv räkna ut din risk för höftfraktur, i forskarnas egen räknare (på engelska).

Faktorerna bakom modellen

  • Ålder
  • Kön
  • Benskörhet
  • Parkinsons sjukdom
  • Alkoholmissbruk
  • Demens
  • Höftfraktur hos syskon
  • Tidigare fraktur
  • Ledgångsreumatism
  • Kronisk obstruktiv lungsjukdom
  • Njursjukdom
  • Stroke/slaganfall
  • Depression eller antidepressiv medicinering
  • Psykos eller neuroleptika
  • Svensk bakgrund
  • Låg inkomst
  • Boende på äldreboende
  • Hemtjänst
  • Kortison som tas i tablettform
Läs den vetenskapliga artikeln

Peter Nordström, Viktor H Ahlqvist, Marcel Ballin och Anna Nordström (2024). A novel clinical prediction model for hip fractures: a development and validation study in the total population of Sweden. Eclinicalmedicine

Relaterat

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är…

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande…

Äldre kvinna får sitt blodtryck mätt

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv

Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det…

Fler nyheter

Tuber med urinprov

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer

Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet…

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd

Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.

Äldre man äter ensam på en hamburgerrestaurang

Äta ensam kan ge sämre matrutiner

Äldre personer som äter ensamma köper mer färdigköpt mat och äter färre antal måltider per dag än de som äter tillsammans med andra.…