”Språktester är inte hela lösningen”
Språkfrågan är viktig inom äldreomsorgen. Men det krävs mer än språktester för att få systemet att fungera. Personalen måste få utbildning och stöd, skriver Palle Storm.
Den nya utredningen Framtidens teknik i omsorgens tjänst har letts av Peter Larsson, senior rådgivare på Sveriges ingenjörer. Utredningens uppdrag har varit att lämna förslag på åtgärder som bidrar till en bredare användning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen.
Välfärdsteknik definieras i utredningen som hjälpmedel som ger en vårdtagare en möjlighet att leva ett mer oberoende liv och som ger personalen en bättre arbetsmiljö. Ett exempel är digital nattillsyn, där personal på nätter använder en kamera för att på distans kunna övervaka patienter.
– Det finns redan mycket teknik, men det är fortfarande väldigt få i Sverige som har tillgång till den. Samtidigt är det stora skillnader mellan kommuner, säger han i en intervju i Dagens nyheter.
I ett nationellt perspektiv går det långsamt trots några lyckade projekt på kommunnivå. Men att implementera resultaten från ett projekt har visat sig vara svårt för kommunerna, framgår det i rapporten.
Några andra hinder som begränsar användningen av välfärdsteknik är de lagrum som finns i dag. Bland annat patientlagen och socialtjänstlagen måste förändras för att även inkludera personer med nedsatt beslutsförmåga, såsom personer med demenssjukdom.
– Ambitionen är att personer med nedsatt beslutsförmåga ska ha tillgång till vård som förbättrar deras livskvalitet utan att kränka den personliga integriteten, säger Peter Larsson.
Förutom att se över lagar föreslås även att äldreomsorgspersonalen i alla led får utbildning om välfärdsteknik och att ett centrum för utveckling av äldreomsorg startas.
– Det handlar om att fånga upp idéer, testa dem och tillämpa dem brett i landet. Det finns massor av goda exempel, men de sprids inte.
Socialminister Lena Hallengren som beställt utredningen säger att äldreomsorgsområdet behöver få del av digitaliseringens möjligheter i större utsträckning än i dag.
– Utredningens förslag är en viktig pusselbit för att säkerställa att personer med demens får tillgång till de stöd som finns, säger hon.
Språkfrågan är viktig inom äldreomsorgen. Men det krävs mer än språktester för att få systemet att fungera. Personalen måste få utbildning och stöd, skriver Palle Storm.
I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken kan bidra till tidigare vårdinsatser.
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…
Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av en seniormottagning i Nacka.
För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.