Den nya utredningen Framtidens teknik i omsorgens tjänst har letts av Peter Larsson, senior rådgivare på Sveriges ingenjörer. Utredningens uppdrag har varit att lämna förslag på åtgärder som bidrar till en bredare användning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen.
Välfärdsteknik definieras i utredningen som hjälpmedel som ger en vårdtagare en möjlighet att leva ett mer oberoende liv och som ger personalen en bättre arbetsmiljö. Ett exempel är digital nattillsyn, där personal på nätter använder en kamera för att på distans kunna övervaka patienter.
– Det finns redan mycket teknik, men det är fortfarande väldigt få i Sverige som har tillgång till den. Samtidigt är det stora skillnader mellan kommuner, säger han i en intervju i Dagens nyheter.
I ett nationellt perspektiv går det långsamt trots några lyckade projekt på kommunnivå. Men att implementera resultaten från ett projekt har visat sig vara svårt för kommunerna, framgår det i rapporten.
Några andra hinder som begränsar användningen av välfärdsteknik är de lagrum som finns i dag. Bland annat patientlagen och socialtjänstlagen måste förändras för att även inkludera personer med nedsatt beslutsförmåga, såsom personer med demenssjukdom.
– Ambitionen är att personer med nedsatt beslutsförmåga ska ha tillgång till vård som förbättrar deras livskvalitet utan att kränka den personliga integriteten, säger Peter Larsson.
Förutom att se över lagar föreslås även att äldreomsorgspersonalen i alla led får utbildning om välfärdsteknik och att ett centrum för utveckling av äldreomsorg startas.
– Det handlar om att fånga upp idéer, testa dem och tillämpa dem brett i landet. Det finns massor av goda exempel, men de sprids inte.
Socialminister Lena Hallengren som beställt utredningen säger att äldreomsorgsområdet behöver få del av digitaliseringens möjligheter i större utsträckning än i dag.
– Utredningens förslag är en viktig pusselbit för att säkerställa att personer med demens får tillgång till de stöd som finns, säger hon.
Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit ens tillvaro. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
