Den nya utredningen Framtidens teknik i omsorgens tjänst har letts av Peter Larsson, senior rådgivare på Sveriges ingenjörer. Utredningens uppdrag har varit att lämna förslag på åtgärder som bidrar till en bredare användning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen.
Välfärdsteknik definieras i utredningen som hjälpmedel som ger en vårdtagare en möjlighet att leva ett mer oberoende liv och som ger personalen en bättre arbetsmiljö. Ett exempel är digital nattillsyn, där personal på nätter använder en kamera för att på distans kunna övervaka patienter.
– Det finns redan mycket teknik, men det är fortfarande väldigt få i Sverige som har tillgång till den. Samtidigt är det stora skillnader mellan kommuner, säger han i en intervju i Dagens nyheter.
I ett nationellt perspektiv går det långsamt trots några lyckade projekt på kommunnivå. Men att implementera resultaten från ett projekt har visat sig vara svårt för kommunerna, framgår det i rapporten.
Några andra hinder som begränsar användningen av välfärdsteknik är de lagrum som finns i dag. Bland annat patientlagen och socialtjänstlagen måste förändras för att även inkludera personer med nedsatt beslutsförmåga, såsom personer med demenssjukdom.
– Ambitionen är att personer med nedsatt beslutsförmåga ska ha tillgång till vård som förbättrar deras livskvalitet utan att kränka den personliga integriteten, säger Peter Larsson.
Förutom att se över lagar föreslås även att äldreomsorgspersonalen i alla led får utbildning om välfärdsteknik och att ett centrum för utveckling av äldreomsorg startas.
– Det handlar om att fånga upp idéer, testa dem och tillämpa dem brett i landet. Det finns massor av goda exempel, men de sprids inte.
Socialminister Lena Hallengren som beställt utredningen säger att äldreomsorgsområdet behöver få del av digitaliseringens möjligheter i större utsträckning än i dag.
– Utredningens förslag är en viktig pusselbit för att säkerställa att personer med demens får tillgång till de stöd som finns, säger hon.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland personer som är 80 år och äldre, enligt forskning från Umeå universitet. Studien visar att både hälsan och sociala faktorer påverkar äldre personers dryckesmönster.
