Risk för sämre vård med för många riktlinjer

Covid-19-pandemin har bidragit till att politiker har infört allt fler riktlinjer och en ökad styrning av vård- och omsorgspersonalens arbete. En rapport från Kungliga tekniska högskolan visar att det har lett till att det är svårare att individanpassa vård och omsorg för äldre personer.

Under covid-19-pandemin granskade medier vården och omsorgen av äldre personer. Intervjuer och studier visar att personalen inte sällan upplevde att de fick skulden för brister och fel som blottades. Som svar till kritiken ökade politiker styrningen av personalens arbete.

Nu visar en rapport från Kungliga tekniska högskolan, KTH, att när personalens handlingsutrymme minskar, leder det i förlängningen till att vården och omsorgen av äldre i hemmet blir sämre.

– Det finns en press i att personalen ska dokumentera alla besök och vad de gör hos vårdtagarna. Detta leder till en ökad administration och inte sällan en känsla av att vara övervakad, säger Magnus Eneberg, författare till rapporten, i ett pressmeddelande.

Den stora samhällskritiken skapade också en rädsla hos personalen för att begå nya fel och verksamheter stramades åt genom detaljerade riktlinjer.

Personalen själv uppger att de vill ha större frihet att fatta beslut hemma hos äldre personer för att kunna ge vård efter individuella behov.

För att lösa problemen drar forskarna bakom rapporten slutsatsen att sjukvård, hemtjänst och rehabiliteringspersonal kan förbättra vårdkvaliteten för äldre personer som bor hemma genom att samarbeta mer. Det kan till exempel handla om att delegera arbetsuppgifter och utbyta kunskap bland yrkesgrupperna. Förhoppningsvis skulle detta leda till att man kan sätta de äldres behov i centrum.

– Det handlar om att man pratar med varandra över organisations- och professionsgränser helt enkelt. Både om hur man ska lösa specifika uppgifter i den dagliga omvårdnaden, och om mer långsiktiga frågor som kan vara att ha bättre uppsikt över de äldres hälsotillstånd.

– Det leder också till att arbetstillfredsställelsen ökar. Medarbetarnas motivation och drivkraft stärks genom att man samarbetar, lär av varandra och utvecklar ny kunskap tillsammans, säger Magnus Eneberg.

Fakta
Rapporten

Rapporten bygger på resultat från ett forskningsprojekt, som avslutades tidigare under 2023, där medarbetare inom vård och omsorg både har genomfört delar av studien och medverkat på workshopar.

Projektet, som kallas för Säker och användarcentrerad vård och omsorg i hemmiljö, var ett treårigt projekt mellan Kungliga tekniska högskolan, Region Stockholm, Stockholms stad, Capio primärvård ab och Cuviva ab.

Syftet med projektet har varit att bidra till ökad ordning i vård- och omsorgssystemet kring sköra äldre som får vård och omsorg i sina hem.

Relaterat

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av Äldre i Centrum om. Nu får du som är nyhetsprenumerant eller besökare på vår webbsida tillgång till…

”När jag blir någon annan”

Forskaren Tove Harnett funderar på syftet med levnadsberättelser i äldreomsorgen. Vad ska de innehålla och när i tid ska de skrivas? Och vad skulle stå i hennes egen levnadsberättelse?

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…

Fler nyheter

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.

Äldre kvinna får sitt blodtryck mätt

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv

Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.

Tuber med urinprov

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer

Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.