Risk för sämre vård med för många riktlinjer

Covid-19-pandemin har bidragit till att politiker har infört allt fler riktlinjer och en ökad styrning av vård- och omsorgspersonalens arbete. En rapport från Kungliga tekniska högskolan visar att det har lett till att det är svårare att individanpassa vård och omsorg för äldre personer.

Under covid-19-pandemin granskade medier vården och omsorgen av äldre personer. Intervjuer och studier visar att personalen inte sällan upplevde att de fick skulden för brister och fel som blottades. Som svar till kritiken ökade politiker styrningen av personalens arbete.

Nu visar en rapport från Kungliga tekniska högskolan, KTH, att när personalens handlingsutrymme minskar, leder det i förlängningen till att vården och omsorgen av äldre i hemmet blir sämre.

– Det finns en press i att personalen ska dokumentera alla besök och vad de gör hos vårdtagarna. Detta leder till en ökad administration och inte sällan en känsla av att vara övervakad, säger Magnus Eneberg, författare till rapporten, i ett pressmeddelande.

Den stora samhällskritiken skapade också en rädsla hos personalen för att begå nya fel och verksamheter stramades åt genom detaljerade riktlinjer.

Personalen själv uppger att de vill ha större frihet att fatta beslut hemma hos äldre personer för att kunna ge vård efter individuella behov.

För att lösa problemen drar forskarna bakom rapporten slutsatsen att sjukvård, hemtjänst och rehabiliteringspersonal kan förbättra vårdkvaliteten för äldre personer som bor hemma genom att samarbeta mer. Det kan till exempel handla om att delegera arbetsuppgifter och utbyta kunskap bland yrkesgrupperna. Förhoppningsvis skulle detta leda till att man kan sätta de äldres behov i centrum.

– Det handlar om att man pratar med varandra över organisations- och professionsgränser helt enkelt. Både om hur man ska lösa specifika uppgifter i den dagliga omvårdnaden, och om mer långsiktiga frågor som kan vara att ha bättre uppsikt över de äldres hälsotillstånd.

– Det leder också till att arbetstillfredsställelsen ökar. Medarbetarnas motivation och drivkraft stärks genom att man samarbetar, lär av varandra och utvecklar ny kunskap tillsammans, säger Magnus Eneberg.

Fakta
Rapporten

Rapporten bygger på resultat från ett forskningsprojekt, som avslutades tidigare under 2023, där medarbetare inom vård och omsorg både har genomfört delar av studien och medverkat på workshopar.

Projektet, som kallas för Säker och användarcentrerad vård och omsorg i hemmiljö, var ett treårigt projekt mellan Kungliga tekniska högskolan, Region Stockholm, Stockholms stad, Capio primärvård ab och Cuviva ab.

Syftet med projektet har varit att bidra till ökad ordning i vård- och omsorgssystemet kring sköra äldre som får vård och omsorg i sina hem.

Relaterat

Hallå där, Carola Ankarborg som har skrivit en diktsamling om…

Carola Ankarborg är vårdbiträde inom äldreomsorgen i Gävle kommun och författare, som har kommit ut med en ny diktsamling.

”Om blickar som längtar ut”

Utevistelse har positiva effekter för hälsan. Ändå är det många äldre som inte har möjlighet att ta sig ut, skriver Madeleine Liljegren, som forskar om utemiljöer.

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.

Fler nyheter

Äldre kvinna ligger i sängen och blundar hårt

Skillnader i äldres psykiska hälsa

De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, visar en kartläggning från Folkhälsomyndigheten.

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.