Så upplever patienter mat och måltider vid livets slut

Vi äter av många olika anledningar: för att överleva, ha energi under dagens gång samt för att träffas och umgås. Men för personer med obotliga sjukdomar i livets slutskede kan måltider i stället leda till stress på grund av minskad aptit och ork. 

Det har Viktoria Wallin vid Marie Cederschiöld högskola visat i sin avhandling, där hon också pekar på att glädjen kring mat minskar för personer i palliativ vård. Resultaten från de fem studierna visar att patienterna kämpade med måltider och upplevde stress. Ätsvårigheterna påverkade deras sociala liv och samvaron med andra förändrades. 

Samtidigt ville närstående gärna se att den som är sjuk äter. 

– Det finns väldigt mycket kärlek och omsorg kring mat. Ätandet är förknippat med hopp och att man kämpar, det kan bli som ett bevis på att man vill leva. Att tappa aptiten blir en markör för sjukdomen och att döden närmar sig. Det förekommer att patienter kämpar för att äta bara för att göra sina nära och kära glada, säger Viktoria Wallin i ett pressmeddelande. 

För vård- och omsorgspersonalen finns det också utmaningar. Viktoria Wallin pekar ut en kunskapslucka som måste fyllas: 

– Sjuksköterskor är väl förberedda för att möta fysiska besvär och ge praktisk assistans, men är mindre beredda för existentiella, psykologiska och sociala frågor i relation till de ätsvårigheter som kan uppstå. 

Hon ser ett behov av studier med fokus på olika perspektiv kring mat och måltider för att bredda och fördjupa kunskapen samt för att förbättra klinisk praxis. Ett område är exempelvis hur man kan stödja sjuksköterskor i att kommunicera om mat och måltider inom palliativ vård för att främja välbefinnande.