Entré till akutmottagning i Sverige
Foto: Jessica Janson/Mostphotos

Samhällsåtgärder behövs för att minska akutbesök bland äldre

Vilka faktorer kan förklara att äldre personer uppsöker akutmottagningar? Det har Mahwish Naseer undersökt i sin avhandling, som pekar på att det finns både individuella och samhälleliga orsaker.

Den ökande medellivslängden medför stora utmaningar för vården och omsorgen om äldre personer. Uppskattningsvis kommer antalet personer som är 80 år och äldre öka med en kvarts miljon fram till 2030, vilket är en ökning på 45 procent. 

Det, i kombination med drastiska nerskärningar av äldreboeden och kvarboendeprincipen, kommer leda till många äldre personer bor och vårdas hemma, även de som är mycket sköra. 

Mahwish Naseer är anställd på Högskolan Dalarna och har i sin avhandling, som lades fram vid Karolinska institutet, undersökt vad som har gjort att äldre uppsöker akutmottagningar. Resultaten visar att antalet akutbesök bland äldre drivs av vårdbehov som oftast är stora. Även bristande socialt stöd verkar ha en negativ påverkan. 

– Äldre personer som bor hemma med hemtjänst och har hjälp med både service och personlig omvårdnad, löpte större risk för akutbesök och förnyat akutbesök inom 30 dagar, än personer utan hemtjänst, säger hon i ett pressmeddelande. 

De äldre som återvände hem efter akutbesöket, i stället för att bli inskrivna i slutenvården, hade en ökad risk för förnyat akutbesök. Mahwish Naseer bedömer att det kan vara ett tecken på att äldres behov av sjukvård och eftervård inte tillgodoses. 

– Sambandet mellan hemtjänstinsatser och besök till akutmottagningar illustrerar sårbarheten hos äldre. Till exempel skulle geriatriska, mobila vårdteam och uppföljningsbesök i hemmet eller primärvården kunna minska risken för återkommande akutbesök. 

Men det är inte bara det individuella vårdbehovet och skörheten som är riskfaktorer för akutbesök – det finns även samhälleliga faktorer. Två faktorer andelen personer 80 år eller äldre i kommunen, och om de äldre hade ett kortare geografiskt avstånd till akutmottagningen. 

– Det här är faktorer som i hög grad är påverkbara. En del av äldre personers besök på akutmottagningarna skulle kunna undvikas genom omhändertagande på annan nivå. Trycket på akutmottagningarna är ett tecken på att det finns problem och brister vad gäller hur insatserna från sjukvården och omsorgen är organiserade och samordnade, säger Mahwish Naseer. 

Fakta
Datainsamling

Avhandlingarnas fyra studier bygger på data från bland annat socialtjänstregistret, läkemedelsregistret och patientregistret, samt befolkningsstudien SNAC, The Swedish national study on aging and care, i Blekinge och på Kungsholmen. 

Studierna inkluderade personer i två svenska regioner: Dalarna och Stockholm, i varierande grad.

Läs hela avhandlingen

Mahwish Naseer (2022). Why do older adults seek emergency care? The impact of contextual factors, care, health and social relations. Karolinska institutet. 

Delstudier

I. Mahwish Naseer, Janne Agerholm, Johan Fastbom, Pär Schön, Anna Ehrenberg & Lena Dahlberg (2020). Factors associated with emergency department revisits among older adults in two Swedish regions: A prospective cohort study. Publicerad i Archives of gerontology and geriatrics.

II. Mahwish Naseer, Kevin McKee, Anna Ehrenberg & Lena Dahlberg (2022). Individual and contextual predictors of emergency department visits among community-living older adults: A register-based prospective cohort study. Publicerad i BMJ open.

III. Mahwish Naseer, Lena Dahlberg, Anna Ehrenberg, Pär Schön & Amaia Calderón-Larrañaga (2022). The role of social connections and support in the use of emergency care in older adults. Manuskript. 

IV. Mahwish Naseer, Lena Dahlberg & Cecilia Fagerström (2018). Health-related quality of life and emergency department visits in adults of age ≥66 years: A prospective cohort study. Publicerad i Health and quality of life outcomes.

Relaterat

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst…

Cyklar 80 mil för att sprida forskning

I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet…

Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer

Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera…

Fler nyheter

Porträttfoto på Pernilla Andersson.

Förändringar i hjärnan bakom sämre minne

Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.

Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor

Forskare vid Karolinska institutet har identifierat en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor i högre ålder. En ny studie visar att det kan…

En äldre kvinna står och tittar ner i sin mobiltelefon.

Fortfarande står fler äldre utanför den digitala världen

När Internetstiftelsen publicerar sin årliga rapport Svenskarna och internet är det återigen de äldre användarna och ickeanvändarna som sticker ut.