Foto: Lars Johansson/Mostphotos

Sjukstugor i glesbygd bra vårdalternativ för äldre

En sjukstugemodell kan möjliggöra bättre anpassad slutenvård för äldre patienter som bor i glesbygd, samtidigt som det avlastar vanliga sjukhus. Det visar en avhandling av Mante Hedman vid Umeå universitet.

Multisjuka och sköra äldre patienter med exempelvis infektioner eller kroniska sjukdomar vårdas ofta på överfulla, stora sjukhus. Antalet vårdplatser på sjukhusen har minskat under flera decennier, trots att andelen äldre personer i befolkningen ökar.

Nu visar en avhandling från Umeå universitet att sjukstugor, som kan ses som mindre sjukhusinrättningar, kan vara fördelaktiga för många äldre patienter. Ett exempel på en sådan vårdmodell finns i norra Norrlands glesbygd, där sjukstugor erbjuder såväl primärvård som akutsjukvård. De har också vårdplatser, men de har färre diagnostiska möjligheter än sjukhus samt genomför färre radiologiska undersökningar och blodprover, jämfört med sjukhus.

– Vi ser att de flesta patienter som behöver sjukhusvård remitteras till närmaste sjukhus, men att distriktsläkarna väljer att behålla och vårda framför allt äldre och multisjuka patienter i en sjukstuga när de känner att de kan erbjuda en patientsäker vård, säger Mante Hedman, som har skrivit avhandlingen.

Distriktsläkarna beskriver i intervjuer att fördelarna med sjukstugor framför allt är närhet, patientkännedom från öppenvården och de kan erbjuda ett helhetsperspektiv på patienten, jämfört med sjukhus i vården av äldre multisjuka patienter.

De betonade även den centrala roll som sjukstugor spelar i patientens vårdkedja, med kontinuitet med primärvård och tät kontakt med sjukhus och kommunal omsorg. Samtidigt som läkarna upplevde arbetet som omväxlande och utvecklande, var de också frustrerade över vakanssituationer och beroendet av stafettpersonal.

– Det framkom även etiska utmaningar som är specifika för glesbygdsvård, till exempel att vara läkare till vänner och anhöriga eller att tvingas prioritera vilken patient som får åka den lokala ambulansen, som då är borta i många timmar, säger Mante Hedman i ett pressmeddelande.

Läs avhandlingen

Avhandling

Mante Hedman (2024). The community hospital in northern Sweden. Doktorsavhandling. Umeå universitet.

Delstudier

I. Mante Hedman, Kurt Boman, Margareta Brännström och Patrik Wennberg (2021). Clinical profile of rural community hospital inpatients in Sweden: a register study. Publicerad i Scandinavian journal of primary health care.

II. Mante Hedman, Margareta Brännström, Malin Sjöström och Patrik Wennberg [Manuskript]. Care measures for heart failure at rural community hospitals: A comparison with a general hospital.

III. Mante Hedman, Fiona Doolan-Noble, Tim Stokes och Margareta Brännström (2022). Doctors’ experiences of providing care in rural hospitals in Southern New Zealand: A qualitative study. Publicerad i BMJ open.

IV. Mante Hedman, Malin Sjöström, Patrik Wennberg och Margareta Brännström [Manuskript]. Role of general practitioner led rural community hospitals in Sweden: A qualitative interview study.

Relaterat

Nya kostråd för äldre på gång

Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom…

Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna

Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar…

Lite mer aktivitet ger färre dödsfall

Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.

Fler nyheter

Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten

Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.

Porträttbild på Frida Svedin

Så kan personer med demens hantera psykisk ohälsa bättre

Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat…

Personal spelar spel med boende

Detta ökar personalens välbefinnande

Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har…