Axel Cronert och Olof Åslund (2024). Ursprungslandets pensionsåldersregler och invandrades pensionsbeslut. IFAU-rapport 2024:3. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Foto: Teodor Lazarev/Mostphotos
Ursprungslandets regler påverkar pensioneringen
En ny rapport från IFAU kartlägger hur migranter tar ut sin pension. Det visar sig att de påverkas mest av sitt nya lands regelverk, men även av normer och regler i sitt tidigare hemland.
Beslutet att gå i pension är ofta en komplex fråga för den som flyttat till ett annat land. Dels finns det olika ekonomiska regler för hur pensionssystemet i det tidigare hemlandet fungerar tillsammans med systemet i det nya landet. Men det handlar också om att olika normsystem möter varandra.
I en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har Axel Cronert och Olof Åslund kombinerat data om regelverken kring pensionen från 128 länder, med enkätsvar från nästan 10 000 utrikesfödda, nu bosatta i 29 länder, främst europeiska. I undersökningen tittar de närmare på när de olika deltagarna förväntar sig att gå i pension, och hur pensioneringsmönstren ser ut rent faktiskt.
Det visade sig att reglerna i både det nya hemlandet och ursprungslandet har betydelse för beslutet att gå i pension. Viktigast tycks det nya landets regelverk vara. Men det blir 50 procent mer sannolikt att migranter går i pension det år då de skulle ha gått i pension i sitt ursprungsland.
– Att sannolikheten att gå i pension ökar så mycket just när de som flyttat skulle ha gått i pension om de bott kvar är vårt mest centrala resultat, säge Axel Cronert i ett pressmeddelande från IFAU.
Ju äldre en person var, desto mer påverkades de av sitt hemlands pensionsregler.
– Att äldre påverkas mer av ursprungslandet kan bero både på normer och ekonomi. Det kan ta längre tid för äldre att ta till sig normerna i ett nytt land, och de äldre kan också ha mer pensionspengar att ta ut i födelselandet, säger Axel Cronert.
Läs rapporten
Relaterat
Om livet på särskilda boenden – bakom fasaden
Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…
Munhälsan – kopplingen till demens
Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i…
Så ser äldres alkoholvanor ut
Allt fler äldre personer lever med alkoholproblem men bara en liten andel får behandling. Ett bättre anpassat bemötande och vård behövs, skriver Wossenseged…
Fler nyheter
Försämrat måltidsstöd för äldre
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…
Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…
Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Relaterat
Vill du leka – även när vi blir äldre?
Lek är inte bara för små barn, utan det är mänsklighetens mest avancerade kompetens. Det skriver forskaren Albert Westergren som vill slå ett…
Rapport från de gamlas land
90-åringen Eva-Mari Köhler beskriver i dagboksform hur det är att bli »sjukt gammal« och få hjälp. Gerdt Sundström har läst en bok av…
Rakt in i åldersmuren
Äldre i Centrum ställer några snabba frågor till journalisten Jonas Nordling, som har skrivit en bok om åldersutmaningarna i dagens samhälle.
Fler nyheter
Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring
Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.
Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…
Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor…
