Axel Cronert och Olof Åslund (2024). Ursprungslandets pensionsåldersregler och invandrades pensionsbeslut. IFAU-rapport 2024:3. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Beslutet att gå i pension är ofta en komplex fråga för den som flyttat till ett annat land. Dels finns det olika ekonomiska regler för hur pensionssystemet i det tidigare hemlandet fungerar tillsammans med systemet i det nya landet. Men det handlar också om att olika normsystem möter varandra.
I en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har Axel Cronert och Olof Åslund kombinerat data om regelverken kring pensionen från 128 länder, med enkätsvar från nästan 10 000 utrikesfödda, nu bosatta i 29 länder, främst europeiska. I undersökningen tittar de närmare på när de olika deltagarna förväntar sig att gå i pension, och hur pensioneringsmönstren ser ut rent faktiskt.
Det visade sig att reglerna i både det nya hemlandet och ursprungslandet har betydelse för beslutet att gå i pension. Viktigast tycks det nya landets regelverk vara. Men det blir 50 procent mer sannolikt att migranter går i pension det år då de skulle ha gått i pension i sitt ursprungsland.
– Att sannolikheten att gå i pension ökar så mycket just när de som flyttat skulle ha gått i pension om de bott kvar är vårt mest centrala resultat, säge Axel Cronert i ett pressmeddelande från IFAU.
Ju äldre en person var, desto mer påverkades de av sitt hemlands pensionsregler.
– Att äldre påverkas mer av ursprungslandet kan bero både på normer och ekonomi. Det kan ta längre tid för äldre att ta till sig normerna i ett nytt land, och de äldre kan också ha mer pensionspengar att ta ut i födelselandet, säger Axel Cronert.
Axel Cronert och Olof Åslund (2024). Ursprungslandets pensionsåldersregler och invandrades pensionsbeslut. IFAU-rapport 2024:3. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny…
Hur ska äldreomsorgen klara kompetensförsörjningen? Det finns stor potential i den personal som redan är anställd, visar Socialstyrelsens nya rapport.
Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa…
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre…
Med hjälp av magnetkameraundersökningar har forskare jämfört 70-åringars biologiska hjärnålder. Det visade sig att kärlsjukdomar fick hjärnan att åldras snabbare, medan en hälsosam…
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…
När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter…
Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer…
Hur kan musikaliska gruppsessioner stärka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom? Det kommer forskare nu att undersöka med hjälp av ett nytt forskningsanslag.