Axel Cronert och Olof Åslund (2024). Ursprungslandets pensionsåldersregler och invandrades pensionsbeslut. IFAU-rapport 2024:3. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Beslutet att gå i pension är ofta en komplex fråga för den som flyttat till ett annat land. Dels finns det olika ekonomiska regler för hur pensionssystemet i det tidigare hemlandet fungerar tillsammans med systemet i det nya landet. Men det handlar också om att olika normsystem möter varandra.
I en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har Axel Cronert och Olof Åslund kombinerat data om regelverken kring pensionen från 128 länder, med enkätsvar från nästan 10 000 utrikesfödda, nu bosatta i 29 länder, främst europeiska. I undersökningen tittar de närmare på när de olika deltagarna förväntar sig att gå i pension, och hur pensioneringsmönstren ser ut rent faktiskt.
Det visade sig att reglerna i både det nya hemlandet och ursprungslandet har betydelse för beslutet att gå i pension. Viktigast tycks det nya landets regelverk vara. Men det blir 50 procent mer sannolikt att migranter går i pension det år då de skulle ha gått i pension i sitt ursprungsland.
– Att sannolikheten att gå i pension ökar så mycket just när de som flyttat skulle ha gått i pension om de bott kvar är vårt mest centrala resultat, säge Axel Cronert i ett pressmeddelande från IFAU.
Ju äldre en person var, desto mer påverkades de av sitt hemlands pensionsregler.
– Att äldre påverkas mer av ursprungslandet kan bero både på normer och ekonomi. Det kan ta längre tid för äldre att ta till sig normerna i ett nytt land, och de äldre kan också ha mer pensionspengar att ta ut i födelselandet, säger Axel Cronert.
Axel Cronert och Olof Åslund (2024). Ursprungslandets pensionsåldersregler och invandrades pensionsbeslut. IFAU-rapport 2024:3. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Äldre personer som är måttligt fysiskt aktiva har betydligt lägre risk att drabbas av sarkopen obesitas, som är en kombination av fetma och…
Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva. Ny forskning visar att samverkan med ideella organisationer…
Att fysisk träning är viktigt för hälsan, särskilt för äldre personer, är ingen nyhet. Korta, högintensiva träningspass för äldre kan vara mer effektivt…
En forskargrupp ledd från Chalmers tekniska högskola har lyckats identifiera markörer för Parkinsons sjukdom i dess allra tidigaste skede, innan den har lett…
Akut förvirringstillstånd, eller delirium, är ett av de vanligaste och allvarligaste tillstånden som kan drabba äldre personer efter operation. Nu har forskare sammanställt…
Unga svenskar mår betydligt sämre än äldre inom nästan alla delar av livet. Svenska äldre är dessutom bland de lyckligaste i världen, visar…
En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrik näringsdryck ger påtagliga hälsovinster för personer med demens. Det visar en studie från Karolinska…
Promenader i naturen spelar en central roll för äldre personers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det visar nya rön från svenska forskare som…
Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar…
Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut…
I snitt använder svenskar 75 år och äldre fem läkemedel. Nu vill forskare i Sverige uppmärksamma en strategi som har visat sig kunna…
Nästan en tredjedel av alla som ansöker om insatser inom äldreomsorgen, gör det när de redan har stora behov. Det visar ny forskning…