Axel Cronert och Olof Åslund (2024). Ursprungslandets pensionsåldersregler och invandrades pensionsbeslut. IFAU-rapport 2024:3. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Beslutet att gå i pension är ofta en komplex fråga för den som flyttat till ett annat land. Dels finns det olika ekonomiska regler för hur pensionssystemet i det tidigare hemlandet fungerar tillsammans med systemet i det nya landet. Men det handlar också om att olika normsystem möter varandra.
I en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har Axel Cronert och Olof Åslund kombinerat data om regelverken kring pensionen från 128 länder, med enkätsvar från nästan 10 000 utrikesfödda, nu bosatta i 29 länder, främst europeiska. I undersökningen tittar de närmare på när de olika deltagarna förväntar sig att gå i pension, och hur pensioneringsmönstren ser ut rent faktiskt.
Det visade sig att reglerna i både det nya hemlandet och ursprungslandet har betydelse för beslutet att gå i pension. Viktigast tycks det nya landets regelverk vara. Men det blir 50 procent mer sannolikt att migranter går i pension det år då de skulle ha gått i pension i sitt ursprungsland.
– Att sannolikheten att gå i pension ökar så mycket just när de som flyttat skulle ha gått i pension om de bott kvar är vårt mest centrala resultat, säge Axel Cronert i ett pressmeddelande från IFAU.
Ju äldre en person var, desto mer påverkades de av sitt hemlands pensionsregler.
– Att äldre påverkas mer av ursprungslandet kan bero både på normer och ekonomi. Det kan ta längre tid för äldre att ta till sig normerna i ett nytt land, och de äldre kan också ha mer pensionspengar att ta ut i födelselandet, säger Axel Cronert.
Axel Cronert och Olof Åslund (2024). Ursprungslandets pensionsåldersregler och invandrades pensionsbeslut. IFAU-rapport 2024:3. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
I en klimatkammare vid Umeå universitet ska forskare undersöka hur äldre reagerar på värme.
Hur förändras näringsbehoven när man blir äldre, hur upptäcker man undernäring och hur är mat viktigt för identitet? Det var frågorna som var…
Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma…
Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.
Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern…
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…