- Undersökningen genomfördes i juni 2021 och kompletterar Pensionsmyndighetens tidigare rapport Att vara jobbonär – en lönsam affär.
- Urvalet bestod av ett riksrepresentativt urval bland personer mellan 62 och 70 år som påbörjat uttag av allmän pension, men som samtidigt yrkesarbetar.
- Totalt 485 intervjuer genomfördes.
Vanligt att byta arbetsplats efter pension
En undersökning av Pensionmyndigheten visar att en hög andel, fyra av tio, jobbonärer har bytt arbetsplats och var tredje arbetar i eget företag. Resultaten förvånar Ann-Christine Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.
– Det går lite på tvärs med min tidigare uppfattning om äldres rörlighet på arbetsmarknaden. Det är positivt vid första anblicken, men rörligheten kan ju också bero på på att relativt många inte får arbeta kvar på sina tidigare arbetsplatser, säger hon.
De som väljer att fortsätta arbeta efter pensionen motiverar det med att de tycker att det är roligt och socialt, att ha något att göra och känna sig behövd. Många uppgav också att arbete gav guldkant på tillvaron.
Samtidigt uppgav två av tio att de har låg pension och att de behöver pengarna. Ungefär två tredjedelar säger att de har undersökt hur skatten påverkas eftersom de kombinerar pension med lönearbete, något Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, tycker är nyttigt att göra.
– När man har två inkomster finns risken att man når en inkomstnivå som innebär att man måste betala statlig skatt. En sak som är bra att då veta är att man betalar en lägre skatt både på lön och pension från det år man 66 år, säger hon.
Den lägre skatten möjliggör att man kan gå ner i tid och arbeta deltid, något som majoriteten av jobbonärer gör, utan att inkomsten efter skatt minskar märkvärt.
Undersökningen visar också att sju av tio arbetar 20 timmar per vecka eller mindre och två av tio arbetade deltid även innan de började ta ut allmän pension. Några svarade att de vill trappa ner arbetstiden innan de blir pensionärer på heltid.
Relaterat
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Fler nyheter
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…
Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…