Hälso- och sjukvården behöver ställa om till mer demokratiska förhållningssätt, som tillåter och förstärker interprofessionell teamsamverkan, med fokus på preventiva och hälsofrämjande insatser för att förstärka patienternas möjligheter till egenvård.
Genom att kombinera olika empiriska material och analysmetoder ska forskare vid Uppsala universitet belysa hur biståndshandläggare resonerar om vad de väljer att dokumentera – och vad de låter bli.
Att förstå hur hjärnans olika system hänger samman och påverkas i åldrandet är viktigt för att tidigt kunna upptäcka och minimera kognitiva nedsättningar som…
Dagliga dödsrunor, tidningsartiklar, aktuell och äldre bokutgivning samt forskning inklusive tre av årets avhandlingar får Gerdt Sundström att tänka på refrängen.
Axel Ågren undersökte i sin avhandling framställningar av äldres ensamhet i svensk nyhetspress och hur policyer och experter inom palliativ vård beskriver vård av döende.
Att övervaka individers hälsostatus medan de åldras är oerhört viktigt för att kunna ta reda på hur de faktiskt mår och känner här och nu, och för att kunna planera framtida medicinska- och vårdbehov. Målet, både för individer och samhället,…
Inom demensvården blir så kallade sociala robotar allt vanligare som hjälpmedel för att dämpa oro och stimulera till samtal. De är designade att…
I spåren av pandemin och Coronakommissionens första betänkande har Ädelreformen åter hamnat i rampljuset. Inte minst problemen med bristfällig medicinsk kompetens har kopplats till frågan om vem som bör ha ansvaret för äldreomsorgen.
Den åldrande befolkningen innebär stora utmaningar för vård- och omsorgssystemen och pensionssystemet. Ett återkommande förslag är att höja pensionsåldern och på olika sätt öka arbetskraftsdeltagandet bland äldre personer.
Utformningen av särskilda boenden för äldre är avgörande för att de som bor där ska kunna leva ett gott liv. Men kunskapen om vad som är en god särskilt boendemiljö är begränsad.
