Ett barn som sitter ensamt med en stor teddybjörn
Foto: Pixabay

Ensambarn får sämre hälsa högt upp i åldrarna

Hur påverkar familjestorleken och syskonskarorna barnens hälsa senare i livet? Det har forskare från Stockholms universitet undersökt i en ny studie, som visar att ensambarn generellt sett får sämre hälsa när de är vuxna.

Den aktuella studien bygger på svensk befolkningsstatistik med personer födda 1940 till 1975. Forskarna har undersökt längd, fysisk kondition och övervikt eller fetma bland män i sena tonåren – tidig vuxen ålder, samt dödlighet för kvinnor och män från 50 års ålder.

Resultaten visar att ensambarn generellt sett har sämre hälsa senare i livet än personer som har vuxit upp i syskonskaror med totalt två eller tre barn.

– Ensambarn tenderar att vara kortare, ha sämre kondition, mer benägna att vara överviktiga eller lida av fetma. De har också högre dödlighet, säger studieförfattaren Kieron Barclay vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.

Enligt honom är resultaten lite överraskande.

– Med tanke på att ensambarn inte behöver konkurrera med syskon om föräldrarnas uppmärksamhet och investering i form av tid eller pengar, borde resultaten ha sett bättre ut för dem.

Forskarna tror dock inte att resultaten beror på att man har vuxit upp som ensambarn i sig, utan främst bottnar i faktorer som avgör om en familj skaffar ett eller flera barn. Föräldrarna kanske har genomgått en skilsmässa eller separation och därmed inte kan skaffa fler gemensamma barn. Andra faktorer kan vara ekonomiska eller hälsorelaterade.

– I Sverige är det vanligast att föräldrar har två barn, att bara ha ett barn är mer ovanligt. Föräldrar som separerar innan de har fått ett till barn kan vara en anledning till att ensambarn mår lite sämre.

Läs den vetenskapliga artikeln

Katherine Keenan, Kieron Barclay & Alice Goisis (2022). Health outcomes of only children across the life course: An investigation using Swedish register data. Population studies – A journal of demography.

Relaterat

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Handfasta råd om pensionärslivet

Äldre i centrum ställer några snabba frågor till Åsa Kruse som har skrivit en bok om övergången från arbete till pension och alla…

Fler nyheter

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…