Ett barn som sitter ensamt med en stor teddybjörn
Foto: Pixabay

Ensambarn får sämre hälsa högt upp i åldrarna

Hur påverkar familjestorleken och syskonskarorna barnens hälsa senare i livet? Det har forskare från Stockholms universitet undersökt i en ny studie, som visar att ensambarn generellt sett får sämre hälsa när de är vuxna.

Den aktuella studien bygger på svensk befolkningsstatistik med personer födda 1940 till 1975. Forskarna har undersökt längd, fysisk kondition och övervikt eller fetma bland män i sena tonåren – tidig vuxen ålder, samt dödlighet för kvinnor och män från 50 års ålder.

Resultaten visar att ensambarn generellt sett har sämre hälsa senare i livet än personer som har vuxit upp i syskonskaror med totalt två eller tre barn.

– Ensambarn tenderar att vara kortare, ha sämre kondition, mer benägna att vara överviktiga eller lida av fetma. De har också högre dödlighet, säger studieförfattaren Kieron Barclay vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.

Enligt honom är resultaten lite överraskande.

– Med tanke på att ensambarn inte behöver konkurrera med syskon om föräldrarnas uppmärksamhet och investering i form av tid eller pengar, borde resultaten ha sett bättre ut för dem.

Forskarna tror dock inte att resultaten beror på att man har vuxit upp som ensambarn i sig, utan främst bottnar i faktorer som avgör om en familj skaffar ett eller flera barn. Föräldrarna kanske har genomgått en skilsmässa eller separation och därmed inte kan skaffa fler gemensamma barn. Andra faktorer kan vara ekonomiska eller hälsorelaterade.

– I Sverige är det vanligast att föräldrar har två barn, att bara ha ett barn är mer ovanligt. Föräldrar som separerar innan de har fått ett till barn kan vara en anledning till att ensambarn mår lite sämre.

Läs den vetenskapliga artikeln

Katherine Keenan, Kieron Barclay & Alice Goisis (2022). Health outcomes of only children across the life course: An investigation using Swedish register data. Population studies – A journal of demography.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…