Ett barn som sitter ensamt med en stor teddybjörn
Foto: Pixabay

Ensambarn får sämre hälsa högt upp i åldrarna

Hur påverkar familjestorleken och syskonskarorna barnens hälsa senare i livet? Det har forskare från Stockholms universitet undersökt i en ny studie, som visar att ensambarn generellt sett får sämre hälsa när de är vuxna.

Den aktuella studien bygger på svensk befolkningsstatistik med personer födda 1940 till 1975. Forskarna har undersökt längd, fysisk kondition och övervikt eller fetma bland män i sena tonåren – tidig vuxen ålder, samt dödlighet för kvinnor och män från 50 års ålder.

Resultaten visar att ensambarn generellt sett har sämre hälsa senare i livet än personer som har vuxit upp i syskonskaror med totalt två eller tre barn.

– Ensambarn tenderar att vara kortare, ha sämre kondition, mer benägna att vara överviktiga eller lida av fetma. De har också högre dödlighet, säger studieförfattaren Kieron Barclay vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.

Enligt honom är resultaten lite överraskande.

– Med tanke på att ensambarn inte behöver konkurrera med syskon om föräldrarnas uppmärksamhet och investering i form av tid eller pengar, borde resultaten ha sett bättre ut för dem.

Forskarna tror dock inte att resultaten beror på att man har vuxit upp som ensambarn i sig, utan främst bottnar i faktorer som avgör om en familj skaffar ett eller flera barn. Föräldrarna kanske har genomgått en skilsmässa eller separation och därmed inte kan skaffa fler gemensamma barn. Andra faktorer kan vara ekonomiska eller hälsorelaterade.

– I Sverige är det vanligast att föräldrar har två barn, att bara ha ett barn är mer ovanligt. Föräldrar som separerar innan de har fått ett till barn kan vara en anledning till att ensambarn mår lite sämre.

Läs den vetenskapliga artikeln

Katherine Keenan, Kieron Barclay & Alice Goisis (2022). Health outcomes of only children across the life course: An investigation using Swedish register data. Population studies – A journal of demography.

Relaterat

Illustration på äldre kvinna

Ålderism – därför är det ett problem

Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.

Äldre man dricker vin

För gammal för att förändras?

Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid…

Ålder i arbetslivet en komplex fråga

Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur…

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…