Katherine Keenan, Kieron Barclay & Alice Goisis (2022). Health outcomes of only children across the life course: An investigation using Swedish register data. Population studies – A journal of demography.
Ensambarn får sämre hälsa högt upp i åldrarna
Den aktuella studien bygger på svensk befolkningsstatistik med personer födda 1940 till 1975. Forskarna har undersökt längd, fysisk kondition och övervikt eller fetma bland män i sena tonåren – tidig vuxen ålder, samt dödlighet för kvinnor och män från 50 års ålder.
Resultaten visar att ensambarn generellt sett har sämre hälsa senare i livet än personer som har vuxit upp i syskonskaror med totalt två eller tre barn.
– Ensambarn tenderar att vara kortare, ha sämre kondition, mer benägna att vara överviktiga eller lida av fetma. De har också högre dödlighet, säger studieförfattaren Kieron Barclay vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Enligt honom är resultaten lite överraskande.
– Med tanke på att ensambarn inte behöver konkurrera med syskon om föräldrarnas uppmärksamhet och investering i form av tid eller pengar, borde resultaten ha sett bättre ut för dem.
Forskarna tror dock inte att resultaten beror på att man har vuxit upp som ensambarn i sig, utan främst bottnar i faktorer som avgör om en familj skaffar ett eller flera barn. Föräldrarna kanske har genomgått en skilsmässa eller separation och därmed inte kan skaffa fler gemensamma barn. Andra faktorer kan vara ekonomiska eller hälsorelaterade.
– I Sverige är det vanligast att föräldrar har två barn, att bara ha ett barn är mer ovanligt. Föräldrar som separerar innan de har fått ett till barn kan vara en anledning till att ensambarn mår lite sämre.
Relaterat
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Fler nyheter
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…