Ett barn som sitter ensamt med en stor teddybjörn
Foto: Pixabay

Ensambarn får sämre hälsa högt upp i åldrarna

Hur påverkar familjestorleken och syskonskarorna barnens hälsa senare i livet? Det har forskare från Stockholms universitet undersökt i en ny studie, som visar att ensambarn generellt sett får sämre hälsa när de är vuxna.

Den aktuella studien bygger på svensk befolkningsstatistik med personer födda 1940 till 1975. Forskarna har undersökt längd, fysisk kondition och övervikt eller fetma bland män i sena tonåren – tidig vuxen ålder, samt dödlighet för kvinnor och män från 50 års ålder.

Resultaten visar att ensambarn generellt sett har sämre hälsa senare i livet än personer som har vuxit upp i syskonskaror med totalt två eller tre barn.

– Ensambarn tenderar att vara kortare, ha sämre kondition, mer benägna att vara överviktiga eller lida av fetma. De har också högre dödlighet, säger studieförfattaren Kieron Barclay vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.

Enligt honom är resultaten lite överraskande.

– Med tanke på att ensambarn inte behöver konkurrera med syskon om föräldrarnas uppmärksamhet och investering i form av tid eller pengar, borde resultaten ha sett bättre ut för dem.

Forskarna tror dock inte att resultaten beror på att man har vuxit upp som ensambarn i sig, utan främst bottnar i faktorer som avgör om en familj skaffar ett eller flera barn. Föräldrarna kanske har genomgått en skilsmässa eller separation och därmed inte kan skaffa fler gemensamma barn. Andra faktorer kan vara ekonomiska eller hälsorelaterade.

– I Sverige är det vanligast att föräldrar har två barn, att bara ha ett barn är mer ovanligt. Föräldrar som separerar innan de har fått ett till barn kan vara en anledning till att ensambarn mår lite sämre.

Läs den vetenskapliga artikeln

Katherine Keenan, Kieron Barclay & Alice Goisis (2022). Health outcomes of only children across the life course: An investigation using Swedish register data. Population studies – A journal of demography.

Relaterat

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Fler nyheter

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…

Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet

Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…