Smittskydd Västra Götaland har genom en enkät försökt att få en bild av läget och av vad som gjorts under den rådande covid-19-pandemin.
– Syftet med kartläggningen har varit att få dels strukturell bakgrundsinformation kring ett specifikt boende, dels en samlad bild av läget för vägledning i det fortsatta arbetet med att minska smittspridning, säger biträdande smittskyddsläkare Peter Nolskog.
Demensboenden är särskilt drabbade.
– Ett väntat resultat var svårigheten med att begränsa smittspridning på exempelvis ett demensboende. Distansering och isolering är en större utmaning på avdelningar för demenssjuka.
Enkäten visar att smittan kommit in på boendena på många vägar: via personal, boende som kommer från andra vårdinrättningar eller anhöriga. Hög sjukfrånvaro kan ha bidragit till att personal behövt alternera mellan olika avdelningar och boenden. På kort tid har ny personal behövt introduceras.
Det stora informationsflödet från nationellt, regionalt och lokalt håll, har varit en utmaning. Nya rekommendationer, rutiner och åtgärder har behövt implementeras på kort tid. Att hitta, hinna läsa och förstå samt följa all ny information har upplevts svårt.
Informationen har ofta gått via kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Man har på boendena också tagit del av det utbildningsmaterial som regionens vårdhygieniska enheter skapat.
– Omfattande utbildningsinsatser har genomförts om till exempel basala hygienrutiner. Boenden arbetar intensivt för att undvika få in smittan och att minska dess spridning och det är ett arbete som fortsätter, säger Peter Nolskog.
Tillgången till skyddsutrustning beskrivs i stort som god. I enkätsvaren framkommer brister framförallt i början av epidemin, men också bristande tilltro till myndigheternas rekommendationer. Enkäten visar dessutom att behovet av skyddsutrustning blir påtagligt den dag det första misstänkta eller bekräftade fallet kommer.
Det är enhetschefer eller motsvarande på 277 särskilda boenden som svarat på enkäten och beskrivit de åtgärder de gjort men också delat med sig av de brister de ser och vad de vill förbättra. Enkäten skickades ut till Västra Götalands 49 kommuner. Svar har inkommit från samtliga kommuner men inte från alla boenden. Svarsfrekvensen var 81 procent.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…
