Flera faktorer bakom covid-19-smitta på äldreboenden

Det är många olika men delvis samverkande orsaker som har gett upphov till den utbredda coronavirussmittan på landets äldreboenden. Det visar en undersökning i Västra Götalandsregionen.

Smittskydd Västra Götaland har genom en enkät försökt att få en bild av läget och av vad som gjorts under den rådande covid-19-pandemin.

– Syftet med kartläggningen har varit att få dels strukturell bakgrundsinformation kring ett specifikt boende, dels en samlad bild av läget för vägledning i det fortsatta arbetet med att minska smittspridning, säger biträdande smittskyddsläkare Peter Nolskog.

Demensboenden är särskilt drabbade.

– Ett väntat resultat var svårigheten med att begränsa smittspridning på exempelvis ett demensboende. Distansering och isolering är en större utmaning på avdelningar för demenssjuka.

Enkäten visar att smittan kommit in på boendena på många vägar: via personal, boende som kommer från andra vårdinrättningar eller anhöriga. Hög sjukfrånvaro kan ha bidragit till att personal behövt alternera mellan olika avdelningar och boenden. På kort tid har ny personal behövt introduceras.

Det stora informationsflödet från nationellt, regionalt och lokalt håll, har varit en utmaning. Nya rekommendationer, rutiner och åtgärder har behövt implementeras på kort tid. Att hitta, hinna läsa och förstå samt följa all ny information har upplevts svårt.

Informationen har ofta gått via kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Man har på boendena också tagit del av det utbildningsmaterial som regionens vårdhygieniska enheter skapat.

–  Omfattande utbildningsinsatser har genomförts om till exempel basala hygienrutiner. Boenden arbetar intensivt för att undvika få in smittan och att minska dess spridning och det är ett arbete som fortsätter, säger Peter Nolskog.

Tillgången till skyddsutrustning beskrivs i stort som god. I enkätsvaren framkommer brister framförallt i början av epidemin, men också bristande tilltro till myndigheternas rekommendationer. Enkäten visar dessutom att behovet av skyddsutrustning blir påtagligt den dag det första misstänkta eller bekräftade fallet kommer.

Det är enhetschefer eller motsvarande på 277 särskilda boenden som svarat på enkäten och beskrivit de åtgärder de gjort men också delat med sig av de brister de ser och vad de vill förbättra. Enkäten skickades ut till Västra Götalands 49 kommuner. Svar har inkommit från samtliga kommuner men inte från alla boenden. Svarsfrekvensen var 81 procent.

Läs hela enkätundersökningen här

Relaterat

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.

Tyngdtäcken ger äldre personer bättre sömn

Äldre personer på särskilt boende får bättre sömn, ökat välmående och förbättrat näringsintag med tyngdtäcken. Det visar Eva Hjort-Telhedes avhandling som hon har lagt fram vid Högskolan i Halmstad.

Anhörigvårdare över 55 år: insikter från nationell undersökning

Informell vård spelar en avgörande roll för att stödja personer som lider av kroniska sjukdomar eller åldersrelaterade tillstånd. Det kan också ge den informella vårdgivarens liv syfte och mening, men om vårdandet blir intensivt, och man själv är i hög…

Fler nyheter

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…

Arbetets mening för äldre sjuksköterskor och vårdbiträden

I intervjuer med forskare vid Stockholms universitet har sjuksköterskor och vårdbiträden nära och efter pensionen berättat om vad som skapar mening i deras arbete. Sociala kontakter och känslan av att ha ett syfte var två viktiga faktorer.

Uppskattad modell för hemsjukvård

När läkare gör hembesök hos äldre personer med stora vårdbehov får patienterna mer kontroll över den egna vården och samarbetet mellan olika vårdgrupper fungerar bättre. Det visar Lina Emmesjö i sin avhandling vid Högskolan i Skövde och Jönköping university.