Smittskydd Västra Götaland har genom en enkät försökt att få en bild av läget och av vad som gjorts under den rådande covid-19-pandemin.
– Syftet med kartläggningen har varit att få dels strukturell bakgrundsinformation kring ett specifikt boende, dels en samlad bild av läget för vägledning i det fortsatta arbetet med att minska smittspridning, säger biträdande smittskyddsläkare Peter Nolskog.
Demensboenden är särskilt drabbade.
– Ett väntat resultat var svårigheten med att begränsa smittspridning på exempelvis ett demensboende. Distansering och isolering är en större utmaning på avdelningar för demenssjuka.
Enkäten visar att smittan kommit in på boendena på många vägar: via personal, boende som kommer från andra vårdinrättningar eller anhöriga. Hög sjukfrånvaro kan ha bidragit till att personal behövt alternera mellan olika avdelningar och boenden. På kort tid har ny personal behövt introduceras.
Det stora informationsflödet från nationellt, regionalt och lokalt håll, har varit en utmaning. Nya rekommendationer, rutiner och åtgärder har behövt implementeras på kort tid. Att hitta, hinna läsa och förstå samt följa all ny information har upplevts svårt.
Informationen har ofta gått via kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Man har på boendena också tagit del av det utbildningsmaterial som regionens vårdhygieniska enheter skapat.
– Omfattande utbildningsinsatser har genomförts om till exempel basala hygienrutiner. Boenden arbetar intensivt för att undvika få in smittan och att minska dess spridning och det är ett arbete som fortsätter, säger Peter Nolskog.
Tillgången till skyddsutrustning beskrivs i stort som god. I enkätsvaren framkommer brister framförallt i början av epidemin, men också bristande tilltro till myndigheternas rekommendationer. Enkäten visar dessutom att behovet av skyddsutrustning blir påtagligt den dag det första misstänkta eller bekräftade fallet kommer.
Det är enhetschefer eller motsvarande på 277 särskilda boenden som svarat på enkäten och beskrivit de åtgärder de gjort men också delat med sig av de brister de ser och vad de vill förbättra. Enkäten skickades ut till Västra Götalands 49 kommuner. Svar har inkommit från samtliga kommuner men inte från alla boenden. Svarsfrekvensen var 81 procent.
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
