Avhandlingen baseras på en stor populationsstudie där en tredjedel av den äldre befolkningen i åldrarna 65-84 år fick svara på en enkät om gångbesvär. De som upplevde gångbesvär och ett antal kontrollpersoner utan besvär undersöktes med magnetkamera.
Förändringar i hjärnan vanligt bland äldre med gångbesvär
Jenny Larsson vid Umeå universitet disputerade nyligen med en avhandling om gångbesvär och förändringar i hjärnan bland äldre personer.
Resultaten visar att ungefär hälften av de äldre som har nedsatt gångförmåga har en neurologisk orsak till besvären. Av dessa har varannan person vad som kategoriseras som generellt ostadig gång, något som kan bli värre med tiden och utvecklas till det som kallas en högre ordningens gångstörning, HLGD, higher-level gait disorder på engelska.
HLGD har visat sig vara kopplat till en diagnos där det finns en större mängd ryggmärgsvätska i huvudet som gör att speciella vätskefyllda hålrum i hjärnan, så kallade hjärnventriklar, blir förstorade.
Avhandlingen visar att 38 procent av den äldre befolkningen i Umeå hade gångbesvär. Ungefär tio procent hade den allvarligare formen av gångstörning. Där var förstorade hjärnventriklar vanligare.
Bland vissa personer var depressiva symptom, låg livskvalitet och nedsatt förtroende för den egna balansen och gången vanliga.
– De här symptomen är vanligt bland personer med vissa typer av gångbesvär. Därför är det viktigt att undersöka om det finns en bakomliggande orsak som går att behandla, säger Jenny Larsson i ett pressmeddelande.
Som tur är finns det behandling för tillståndet. Läkare kan sätta in en speciell ventil som reglerar flödet av ryggmärgsvätska.
– Eftersom för mycket ryggmärgsvätska i huvudet är något som ofta kan behandlas finns därmed hopp om att kunna hjälpa många med HLGD och stora hjärnventriklar. Vid symptom för en gångstörning bör man därför överväga att göra en bildundersökning av hjärnan för se om det finns stora hjärnventriklar, säger Jenny Larsson.
Jenny Larsson (2022). Population-based studies of higher-level gait disorders and hydrocephalus. Umeå universitet.
Delstudier
I. Jenny Larsson, William Hansson, Hanna Israelsson Larsen och Lars-Owe D. Koskinen. Higher-level gait disorders – quality of life, balance confidence, and depression: The VESPR cohort, a population-based study on gait disorders. Manuskript.
II. Jenny Larsson, William Hansson, Sanna Eklund och Sara Qvarlander. Higher-level gait disorder and its association with ventriculomegaly: A population-based case-control study. Manuskript.
III. Jenny Larsson, Hanna Israelsson Larsen, Anders Eklund och Lillemor Lundin-Olsson (2021). Falls and fear of falling in shunted idiopathic normal pressure hydrocephalus: The idiopathic normal pressure hydrocephalus comorbidity and risk factors associated with hydrocephalus study. Publicerad i Neurosurgery.
IV. Jenny Larsson, Hanna Israelsson, Anders Eklund och Jan Malm (2018). Epilepsy, headache, and abdominal pain after shunt surgery for idiopathic normal pressure hydrocephalus: the INPH-CRasH study. Publicerad i Journal of neurosurgery.
Relaterat
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…
Handfasta råd om pensionärslivet
Äldre i centrum ställer några snabba frågor till Åsa Kruse som har skrivit en bok om övergången från arbete till pension och alla…
Fler nyheter
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…