Avhandlingen baseras på en stor populationsstudie där en tredjedel av den äldre befolkningen i åldrarna 65-84 år fick svara på en enkät om gångbesvär. De som upplevde gångbesvär och ett antal kontrollpersoner utan besvär undersöktes med magnetkamera.

Förändringar i hjärnan vanligt bland äldre med gångbesvär
Jenny Larsson vid Umeå universitet disputerade nyligen med en avhandling om gångbesvär och förändringar i hjärnan bland äldre personer.
Resultaten visar att ungefär hälften av de äldre som har nedsatt gångförmåga har en neurologisk orsak till besvären. Av dessa har varannan person vad som kategoriseras som generellt ostadig gång, något som kan bli värre med tiden och utvecklas till det som kallas en högre ordningens gångstörning, HLGD, higher-level gait disorder på engelska.
HLGD har visat sig vara kopplat till en diagnos där det finns en större mängd ryggmärgsvätska i huvudet som gör att speciella vätskefyllda hålrum i hjärnan, så kallade hjärnventriklar, blir förstorade.
Avhandlingen visar att 38 procent av den äldre befolkningen i Umeå hade gångbesvär. Ungefär tio procent hade den allvarligare formen av gångstörning. Där var förstorade hjärnventriklar vanligare.
Bland vissa personer var depressiva symptom, låg livskvalitet och nedsatt förtroende för den egna balansen och gången vanliga.
– De här symptomen är vanligt bland personer med vissa typer av gångbesvär. Därför är det viktigt att undersöka om det finns en bakomliggande orsak som går att behandla, säger Jenny Larsson i ett pressmeddelande.
Som tur är finns det behandling för tillståndet. Läkare kan sätta in en speciell ventil som reglerar flödet av ryggmärgsvätska.
– Eftersom för mycket ryggmärgsvätska i huvudet är något som ofta kan behandlas finns därmed hopp om att kunna hjälpa många med HLGD och stora hjärnventriklar. Vid symptom för en gångstörning bör man därför överväga att göra en bildundersökning av hjärnan för se om det finns stora hjärnventriklar, säger Jenny Larsson.
Jenny Larsson (2022). Population-based studies of higher-level gait disorders and hydrocephalus. Umeå universitet.
Delstudier
I. Jenny Larsson, William Hansson, Hanna Israelsson Larsen och Lars-Owe D. Koskinen. Higher-level gait disorders – quality of life, balance confidence, and depression: The VESPR cohort, a population-based study on gait disorders. Manuskript.
II. Jenny Larsson, William Hansson, Sanna Eklund och Sara Qvarlander. Higher-level gait disorder and its association with ventriculomegaly: A population-based case-control study. Manuskript.
III. Jenny Larsson, Hanna Israelsson Larsen, Anders Eklund och Lillemor Lundin-Olsson (2021). Falls and fear of falling in shunted idiopathic normal pressure hydrocephalus: The idiopathic normal pressure hydrocephalus comorbidity and risk factors associated with hydrocephalus study. Publicerad i Neurosurgery.
IV. Jenny Larsson, Hanna Israelsson, Anders Eklund och Jan Malm (2018). Epilepsy, headache, and abdominal pain after shunt surgery for idiopathic normal pressure hydrocephalus: the INPH-CRasH study. Publicerad i Journal of neurosurgery.
Relaterat

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att…

Musikterapi som helare vid smärta
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på…

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar…
Fler nyheter

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning…

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar.…

Äta ensam måste inte vara ett problem
Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie…