Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.
Känslan av ensamhet och isolering är vanligt bland äldre personer, och kanske särskilt hos dem som är synskadade. En undersökning som Synskadades riksförbund gjorde hösten 2022 visar att 26 procent av personer 65 år och äldre upplevde ensamhet. Bland de allra äldsta, 85 år och uppåt, ligger motsvarande siffra på hela 35 procent.
Enligt statistik från Statistiska centralbyrån är det knappt sju procent av äldre utan synproblem som känner sig ensamma och socialt isolerade. Skillnaden mellan de äldre som ser och de som inte gör det är alarmerande anser Niklas Mattson, ordförande på Synskadades riksförbund.
– Personer som inte ser måste ha rätt till fler ledsagningstimmar så att de inte fastnar hemma. Tänk dig själv att inte ha timmar nog för att kunna ta en promenad, en fika med en kompis eller följa med på en social aktivitet tillsammans med jämnåriga. En synnedsättning ska per automatik inte innebära ett utanförskap, säger han i ett pressmeddelande.
Deltagarna i undersökningen var samtliga medlemmar i riksförbundet.
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.
Många äldre personer vill bo kvar i sina bostäder. För att möjliggöra det måste samhället satsa på sådant som är avgörande för trivseln.
Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell alzheimer- och demensforskning.
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.