Ny kartläggning: Så ser utemiljön ut

Nu finns resultatet av en omfattande kartläggning av utemiljöer vid landets samtliga 2036 särskilda boenden. Den har genomförts via en systematisk granskning av ritningar och kartor, och visar att många äldre personer saknar tillgång till utemiljöer, bland annat till uteplatser, balkonger och uterum. Likaså saknar personalen vid dessa boenden en utemiljö för återhämtning under raster.

–  Det är anmärkningsvärt att bara drygt hälften av alla särskilda boenden har tillgång till en egen trädgård. Att ha en egen trädgård ska inte vara ett privilegium, det borde vara en självklarhet, säger Madeleine Liljegren, som nyligen disputerat som dubbelexamendoktorand vid Göteborgs universitet och Chalmers.

Kartläggningen ingår i hennes avhandling, som i sin tur är del av det större forskningsprojektet OUT-FIT.

96 procent av alla särskilda boenden har trots allt tillgång till någon form av trädgård, men i nära hälften av dessa fall delas trädgården med andra aktörer såsom skola, studentbostäder eller allmännyttan, förklarar Madeleine Liljegren.

Fyra procent av landets särskilda boenden saknar helt tillgång till trädgård.

–  Det låter inte mycket, men det är faktiskt runt 80 särskilda boenden och ett betydande antal äldre personer och personal som berörs, säger Madeleine Liljegren.

Ännu ett slående resultatet var den knappa tillgången till sociala samlingsplatser, exempelvis torg, inom 300 meters gångavstånd från de särskilda boendena. Dessa är viktiga för att äldre personer ska kunna vara delaktiga i samhällslivet även fortsatt, förklarar Madeleine Liljegren.

–  Bara 13 procent har tillgång till torg. Det säger en del om hur tomter fördelas till särskilda boenden.

I de kvalitativa intervjustudierna, som också ingått i Madeleine Liljegrens avhandling och som Äldre i centrum tidigare har skrivit om, har det framkommit att äldre personer på särskilda boenden har både behov av, och önskemål om att vistas utomhus dagligen, året om. Personalen ser också potentialen i utemiljön, som en plats för hälsofrämjande aktiviteter både för de själva och de äldre.

Tillgången till utemiljöer varierar stort över hela landet. Det finns inga märkbara mönster när materialet analyseras utifrån Sveriges kommuner och regioners kommunindelning, geografisk placering, klimatzoner eller kommunala och privata aktörer, enligt Madeleine Liljegren.

–  Det är olika över hela landet, vilket visar hur det blir när det saknas nationell styrning kring tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden.

Helle Wijk, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet, som leder OUT-FIT projektet, reagerar starkt på resultatet från kartläggningen.

–  Jag tycker att det är chockerande, trots att vi vet att det är väldigt viktigt med utomhuskontakt, ljus, grönska och att röra på sig. Det verkar som att tillgång till utemiljöer och grönska inte gäller den äldre delen av befolkningen.

Forskarna har lyckats att involvera andra samhällsaktörer i projektet, som också ser betydelsen av en förbättring av tillgången till utemiljö. De har nu även tagit fram ett förslag till en nationell strategi för att säkerställa detta.

–  Vi hoppas ju att det här förslaget ska attrahera beslutsfattare och politiker. Det är en blandning av forskare, vårdpersonal, och personer ur målgrupperna, som har bidragit till förslaget, förklarar Helle Wijk.

Så ser de fyra zonerna ut som har kartlagts på landets samtliga särskilda boenden. Illustration: Madeleine Liljegren.

Forskningen fortsätter nu inom det aktuella området. En litteraturstudie ska kartlägga vilka betydelsefulla kvaliteter som behöver vara på plats vid särskilda boenden i zon 1-4 för att underlätta naturkontakt och utevistelse.

En annan studie ska utmynna i en arbetsmetod för design, planering och utvärdering av särskilda boendens utemiljöer. Den ska kunna fungera som stöd till arkitekter, landskapsarkitekter samt kommunala planerare och vårdutvecklare i samband med nybyggnation eller renovering.