Riskbedömning räcker inte för att förebygga fall och undernäring

Vid prevention av fall och undernäring räcker det inte att riskbedöma patienter. Det gäller också att insatta åtgärder följer vetenskaplig praxis – och att de följs upp. Så sker inte alltid på svenska äldreboenden, enligt en studie från Mälardalens högskola och FoU i Sörmland.

Forskarna Annelie Gusdal, Rose-Marie Johansson-Pajala, Marina Arkkukangas, Anna Ekholm och Viktoria Zander studerade data från kvalitetsregistret Senior alert för personer 65 år och äldre på särskilt boende. Studien inkluderade 5 919 personer i 19 olika kommuner, varav 77 procent bedömdes ha risk för att falla och 59 procent risk för att bli undernärda.

Av de planerade åtgärderna för att förhindra fall var det dock mindre än hälften som utfördes. De åtgärder som utfördes i lägst grad var dessutom de med högst grad av relevans för prevention av fall, så som balansträning, muskelfunktion och styrketräning.

För undernäring utfördes bara några av åtgärderna. Munhälsa är något som är starkt förknippat med undernäring, men munvård eller hjälp med munvård gavs endast i vart femtionde respektive vart hundrade fall.

LÄS HELA STUDIEN

Gusdal, Johansson-Pajala, Arkkukangas, Ekholm & Zander (2021). Preventing falls and malnutrition among older adults in municipal residential care in Sweden: A registry study. Sage open nursing.

Den största riskfaktorn för att falla var om personen inte var kognitivt orienterad och för att bli undernärd om personen hade mild eller svår demens eller depression. Det fanns också ett samband mellan risken att falla och risken för att bli undernärd.

Enligt forskarna understryker den aktuella studien vikten av vetenskaplig evidens i arbetet med äldre personer, och inte minst av att följa de riktlinjer som finns för att förhindra fall och undernäring. Det behövs därför insatser för att implementera riktlinjerna ute i verksamheterna, vilket ställer krav på både utbildning av omsorgspersonalen och ett stödjande ledarskap.

Fakta
NATIONELLA KVALITETSREGISTER

Sveriges nationella kvalitetsregister ger kunskap om hur vården och omsorgen fungerar och kan förbättras. De finansieras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och regioner, SKR. 2021 bidrar regionerna med 100 miljoner kronor och staten med 86,75 miljoner kronor till kvalitetsregistren. Utöver de nationella kvalitetsregistren finns ett stort antal kvalitetsregister som finansieras lokalt.

Senior alert-registret är ett av cirka 100 nationella kvalitetsregister och ska stödja vårdprevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen och/eller har problem med blåsdysfunktion. Andra kvalitetsregister är till exempel Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem, och Nationella kvalitetsregistret för stroke, Riksstroke.

De nationella kvalitetsregistren är en unik företeelse internationellt sett.

Relaterat

Projekt fokuserar på robotdjur i demensvården

Vilken betydelse har robotdjur för relationen mellan personal och äldre personer i boende? Det ska Marcus Persson vid Linköpings universitet ta reda på i sitt forskningsprojekt.

Äldre kvinna med en kopp i handen

Så upplever patienter mat och måltider vid livets slut

Mat och hunger får en annan innebörd för personer som befinner sig i livets slutskede. Maten blir en källa av oro och stress i stället för att associeras med glädje och samvaro. Det visar en avhandling från Marie Cederschiöld högskola.

Endast tre av tio vårdbiträden har utbildning

Sveriges kommuner och regioner har sammanställt statistik över utbildningsnivåerna i omsorgen. 90 procent av undersköterskorna och 30 procent av vårdbiträdena har vård- och omsorgsutbildning.

Fler nyheter

Svensk demensforskare får prestigefyllt anslag

Henrik Zetterberg vid Göteborgs universitet har länge varit en av de mest framstående demensforskarna i Sverige. Nu har han tilldelats europeiska forskningsrådets anslag för sin forskning om demensdiagnostik.

Ålderism i pandemins spår enligt GERDA

När GERDA-studien nu avslutat sin senaste datainsamling kan man se några konsekvenser av pandemin för äldre. Exempelvis uppger en tredjedel att de blivit behandlade som gamla på grund av myndigheternas rekommendationer.

Så kan antalet fattiga pensionärer sänkas

Pensionsmyndigheten har sammanställt en rapport över de fattigaste pensionärerna. Andelen som lever i absolut fattigdom är lägst i EU, men andelen relativt fattiga är 13 procent. Rapporten analyserar också hur andelen fattiga kan sänkas.