Riskbedömning räcker inte för att förebygga fall och undernäring

Vid prevention av fall och undernäring räcker det inte att riskbedöma patienter. Det gäller också att insatta åtgärder följer vetenskaplig praxis – och att de följs upp. Så sker inte alltid på svenska äldreboenden, enligt en studie från Mälardalens högskola och FoU i Sörmland.

Forskarna Annelie Gusdal, Rose-Marie Johansson-Pajala, Marina Arkkukangas, Anna Ekholm och Viktoria Zander studerade data från kvalitetsregistret Senior alert för personer 65 år och äldre på särskilt boende. Studien inkluderade 5 919 personer i 19 olika kommuner, varav 77 procent bedömdes ha risk för att falla och 59 procent risk för att bli undernärda.

Av de planerade åtgärderna för att förhindra fall var det dock mindre än hälften som utfördes. De åtgärder som utfördes i lägst grad var dessutom de med högst grad av relevans för prevention av fall, så som balansträning, muskelfunktion och styrketräning.

För undernäring utfördes bara några av åtgärderna. Munhälsa är något som är starkt förknippat med undernäring, men munvård eller hjälp med munvård gavs endast i vart femtionde respektive vart hundrade fall.

LÄS HELA STUDIEN

Gusdal, Johansson-Pajala, Arkkukangas, Ekholm & Zander (2021). Preventing falls and malnutrition among older adults in municipal residential care in Sweden: A registry study. Sage open nursing.

Den största riskfaktorn för att falla var om personen inte var kognitivt orienterad och för att bli undernärd om personen hade mild eller svår demens eller depression. Det fanns också ett samband mellan risken att falla och risken för att bli undernärd.

Enligt forskarna understryker den aktuella studien vikten av vetenskaplig evidens i arbetet med äldre personer, och inte minst av att följa de riktlinjer som finns för att förhindra fall och undernäring. Det behövs därför insatser för att implementera riktlinjerna ute i verksamheterna, vilket ställer krav på både utbildning av omsorgspersonalen och ett stödjande ledarskap.

Fakta
NATIONELLA KVALITETSREGISTER

Sveriges nationella kvalitetsregister ger kunskap om hur vården och omsorgen fungerar och kan förbättras. De finansieras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och regioner, SKR. 2021 bidrar regionerna med 100 miljoner kronor och staten med 86,75 miljoner kronor till kvalitetsregistren. Utöver de nationella kvalitetsregistren finns ett stort antal kvalitetsregister som finansieras lokalt.

Senior alert-registret är ett av cirka 100 nationella kvalitetsregister och ska stödja vårdprevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen och/eller har problem med blåsdysfunktion. Andra kvalitetsregister är till exempel Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem, och Nationella kvalitetsregistret för stroke, Riksstroke.

De nationella kvalitetsregistren är en unik företeelse internationellt sett.

Relaterat

Forskare undersöker hur bilder kan hjälpa personer med demens

Personer med demenssjukdom kan ibland ha svårt att göra egna val. Nu ska ett nytt forskningsprojekt undersöka om samtalsmattor med bilder kan hjälpa personer med demens när de är med och fattar beslut.

Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik

Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på tidig diagnostik och förebyggande arbete riktad mot alzheimer.

Queer äldreomsorg – en mänsklig rättighet

Även individer med vård, omsorg och stöd har rätt att uttrycka känslor och dela nära relationer.

Fler nyheter

Ambulans

EVA-projektet hjälper ambulanspersonal bemöta äldre jämlikt

Äldre personer som blir akut eller allvarligt sjuka får inte alltid rätt hjälp. Den äldre kan ha svårt att fatta beslut kring den egna vården, vilket kan leda till fel prioriteringar och en ojämlik vård.

Nya resultat ger hopp om läkemedel mot alzheimer

En svensk läkemedelskandidat från Bioartic har visat goda preliminära resultat från en fas tre-studie. Den kognitiva och funktionella försämringen minskade med 27 procent efter 18 månaders behandling.

Erfarna kirurger inte bäst på att förebygga urinläckage

Det är inte ovanligt att forskare har en tes som de vill prova om den stämmer. Men uttrycket som man ropar får man svar stämmer inte alla gånger. Det fick forskarna på Göteborgs universitet erfara när de undersökte sambandet mellan…