Gusdal, Johansson-Pajala, Arkkukangas, Ekholm & Zander (2021). Preventing falls and malnutrition among older adults in municipal residential care in Sweden: A registry study. Sage open nursing.
Riskbedömning räcker inte för att förebygga fall och undernäring
Vid prevention av fall och undernäring räcker det inte att riskbedöma patienter. Det gäller också att insatta åtgärder följer vetenskaplig praxis – och att de följs upp. Så sker inte alltid på svenska äldreboenden, enligt en studie från Mälardalens högskola och FoU i Sörmland.
Forskarna Annelie Gusdal, Rose-Marie Johansson-Pajala, Marina Arkkukangas, Anna Ekholm och Viktoria Zander studerade data från kvalitetsregistret Senior alert för personer 65 år och äldre på särskilt boende. Studien inkluderade 5 919 personer i 19 olika kommuner, varav 77 procent bedömdes ha risk för att falla och 59 procent risk för att bli undernärda.
Av de planerade åtgärderna för att förhindra fall var det dock mindre än hälften som utfördes. De åtgärder som utfördes i lägst grad var dessutom de med högst grad av relevans för prevention av fall, så som balansträning, muskelfunktion och styrketräning.
För undernäring utfördes bara några av åtgärderna. Munhälsa är något som är starkt förknippat med undernäring, men munvård eller hjälp med munvård gavs endast i vart femtionde respektive vart hundrade fall.
LÄS HELA STUDIEN
Den största riskfaktorn för att falla var om personen inte var kognitivt orienterad och för att bli undernärd om personen hade mild eller svår demens eller depression. Det fanns också ett samband mellan risken att falla och risken för att bli undernärd.
Enligt forskarna understryker den aktuella studien vikten av vetenskaplig evidens i arbetet med äldre personer, och inte minst av att följa de riktlinjer som finns för att förhindra fall och undernäring. Det behövs därför insatser för att implementera riktlinjerna ute i verksamheterna, vilket ställer krav på både utbildning av omsorgspersonalen och ett stödjande ledarskap.
Fakta
NATIONELLA KVALITETSREGISTER
Sveriges nationella kvalitetsregister ger kunskap om hur vården och omsorgen fungerar och kan förbättras. De finansieras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och regioner, SKR. 2021 bidrar regionerna med 100 miljoner kronor och staten med 86,75 miljoner kronor till kvalitetsregistren. Utöver de nationella kvalitetsregistren finns ett stort antal kvalitetsregister som finansieras lokalt.
Senior alert-registret är ett av cirka 100 nationella kvalitetsregister och ska stödja vårdprevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen och/eller har problem med blåsdysfunktion. Andra kvalitetsregister är till exempel Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem, och Nationella kvalitetsregistret för stroke, Riksstroke.
De nationella kvalitetsregistren är en unik företeelse internationellt sett.
Relaterat
Undersköterskor mer positiva till dödshjälp
Olika yrkesgrupper inom palliativ vård har olika syn på dödshjälp. Läkarna är mer negativa och undersköterskor överraskande positiva, enligt en ny studie vid Lunds universitet.
Stor potential i äldreomsorgens personal
Hur ska äldreomsorgen klara kompetensförsörjningen? Det finns stor potential i den personal som redan är anställd, visar Socialstyrelsens nya rapport.
Så kan äldres fallolyckor förebyggas
Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa patienter, enligt Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och ansvarig för studien.
Fler nyheter
Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny studie som leds av forskare i Skåne ska nu studera om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv…
Lägre demensrisk med bra kondition
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre kognitiv förmåga. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Sjukdomstillstånd får hjärnan att åldras snabbare
Med hjälp av magnetkameraundersökningar har forskare jämfört 70-åringars biologiska hjärnålder. Det visade sig att kärlsjukdomar fick hjärnan att åldras snabbare, medan en hälsosam livsstil gjorde åldrandet saktade ner.
