Stressig miljö påverkar hälsan senare i livet

Arbetsmiljön kan påverka hur vi mår och när vi går i pension. Nu visar en omfattande studie från Jönköping university att stressiga förhållanden på arbetet också kan öka risken för att få fysiska och kognitiva problem långt senare i livet.

I över 40 år har ett forskarteam vid Hälsohögskolan på Jönköping university studerat vad som kan påverka vår fysiska och kognitiva förmåga, det vill säga hur hjärnan tar emot, lagrar, bearbetar och plockar fram information.

Cirka 1 800 personer deltog i studien och följdes upp under drygt 40 år. Med hjälp av bland annat minnestester och fysiska undersökningar över drygt 40 år kunde forskarna se att arbetsmiljön spelar stor roll i hur vi mår senare i livet.

En dålig och stressig arbetsmiljö ökar risken för en försämrad kognitiv och fysisk funktion på äldre dar. Risken för att inte klara av exempelvis vardagliga sysslor ökar och minnet försämras.

– Arbetsstress är verkligen dåligt på kort sikt, men också på lång sikt, vilket är mindre känt, säger Ingemar Kåreholt, professor i gerontologi och projektledare för studien, i ett pressmeddelande.

Dessutom verkar nivån av kontroll man har över sitt arbete också påverka hälsan negativt. De som har låg kontroll över sitt arbete, exempelvis gällande arbetsuppgifter och arbetstider, har större risk för att få fysiska och kognitiva problem senare i livet.

– För att de som arbetar i dag ska få ett friskt åldrande måste man tänka på arbetsmiljön. Det är till exempel väldigt viktigt att man får uppmuntran och stöd samt arbetsuppgifter som man känner att man klarar av, säger Ingemar Kåreholt.

Fakta
Studien

De ungefär 1 800 deltagarna, som följdes upp från 1968 till 2011, genomförde minnestester där de bland annat fick memorera och repetera ord som forskarna sagt, och kunna subtrahera 7 från 100 fem gånger. De skulle också svara på frågor om vilket land de befann sig i och vilken dag det var.

Forskarna mätte deltagarnas rörlighet, styrka och smidighet och undersökte om de klarade av vardagliga aktiviteter, till exempel lyfta ett kilo socker eller resa sig från en stol.

Studien är en del av det större forskningsprojektet Stress under livet: Vilka samband finns med äldre personers fysiska och kognitiva förmåga? Vilka påverkningsbara sociala- och livsstilsfaktorer påverkar sambandet?. Forskarteamet består av Ingemar Kåreholt, Charlotta Nielsen och Deborah Finkel, samtliga vid Jönköping university.

Läs studien i sin helhet

Shireen Sindi, Shadi Kiasat, Ingemar Kåreholt och Charlotta Nielsen (2023). Psychosocial working conditions and cognitive and physical impairment in older age. Publicerat i Archives of gerontology and geriatrics.

Relaterat

Illustration på äldre kvinna

Ålderism – därför är det ett problem

Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.

Äldre man dricker vin

För gammal för att förändras?

Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid Lunds universitet pågår flera forskningsprojekt som undersöker detta, berättar forskaren Tove Harnett.

Ålder i arbetslivet en komplex fråga

Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur ska ekvationen gå ihop?

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.