Stressig miljö påverkar hälsan senare i livet

Arbetsmiljön kan påverka hur vi mår och när vi går i pension. Nu visar en omfattande studie från Jönköping university att stressiga förhållanden på arbetet också kan öka risken för att få fysiska och kognitiva problem långt senare i livet.

I över 40 år har ett forskarteam vid Hälsohögskolan på Jönköping university studerat vad som kan påverka vår fysiska och kognitiva förmåga, det vill säga hur hjärnan tar emot, lagrar, bearbetar och plockar fram information.

Cirka 1 800 personer deltog i studien och följdes upp under drygt 40 år. Med hjälp av bland annat minnestester och fysiska undersökningar över drygt 40 år kunde forskarna se att arbetsmiljön spelar stor roll i hur vi mår senare i livet.

En dålig och stressig arbetsmiljö ökar risken för en försämrad kognitiv och fysisk funktion på äldre dar. Risken för att inte klara av exempelvis vardagliga sysslor ökar och minnet försämras.

– Arbetsstress är verkligen dåligt på kort sikt, men också på lång sikt, vilket är mindre känt, säger Ingemar Kåreholt, professor i gerontologi och projektledare för studien, i ett pressmeddelande.

Dessutom verkar nivån av kontroll man har över sitt arbete också påverka hälsan negativt. De som har låg kontroll över sitt arbete, exempelvis gällande arbetsuppgifter och arbetstider, har större risk för att få fysiska och kognitiva problem senare i livet.

– För att de som arbetar i dag ska få ett friskt åldrande måste man tänka på arbetsmiljön. Det är till exempel väldigt viktigt att man får uppmuntran och stöd samt arbetsuppgifter som man känner att man klarar av, säger Ingemar Kåreholt.

Fakta

Studien

De ungefär 1 800 deltagarna, som följdes upp från 1968 till 2011, genomförde minnestester där de bland annat fick memorera och repetera ord som forskarna sagt, och kunna subtrahera 7 från 100 fem gånger. De skulle också svara på frågor om vilket land de befann sig i och vilken dag det var.

Forskarna mätte deltagarnas rörlighet, styrka och smidighet och undersökte om de klarade av vardagliga aktiviteter, till exempel lyfta ett kilo socker eller resa sig från en stol.

Studien är en del av det större forskningsprojektet Stress under livet: Vilka samband finns med äldre personers fysiska och kognitiva förmåga? Vilka påverkningsbara sociala- och livsstilsfaktorer påverkar sambandet?. Forskarteamet består av Ingemar Kåreholt, Charlotta Nielsen och Deborah Finkel, samtliga vid Jönköping university.

Läs studien i sin helhet

Shireen Sindi, Shadi Kiasat, Ingemar Kåreholt och Charlotta Nielsen (2023). Psychosocial working conditions and cognitive and physical impairment in older age. Publicerat i Archives of gerontology and geriatrics.

Ämnesord: Åldrande, Folkhälsa

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Nyheter

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Nyheter

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Nyheter

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.

Se mer

Fler nyheter

Nyheter

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Nyheter

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…

Se mer