Stressig miljö påverkar hälsan senare i livet

Arbetsmiljön kan påverka hur vi mår och när vi går i pension. Nu visar en omfattande studie från Jönköping university att stressiga förhållanden på arbetet också kan öka risken för att få fysiska och kognitiva problem långt senare i livet.

I över 40 år har ett forskarteam vid Hälsohögskolan på Jönköping university studerat vad som kan påverka vår fysiska och kognitiva förmåga, det vill säga hur hjärnan tar emot, lagrar, bearbetar och plockar fram information.

Cirka 1 800 personer deltog i studien och följdes upp under drygt 40 år. Med hjälp av bland annat minnestester och fysiska undersökningar över drygt 40 år kunde forskarna se att arbetsmiljön spelar stor roll i hur vi mår senare i livet.

En dålig och stressig arbetsmiljö ökar risken för en försämrad kognitiv och fysisk funktion på äldre dar. Risken för att inte klara av exempelvis vardagliga sysslor ökar och minnet försämras.

– Arbetsstress är verkligen dåligt på kort sikt, men också på lång sikt, vilket är mindre känt, säger Ingemar Kåreholt, professor i gerontologi och projektledare för studien, i ett pressmeddelande.

Dessutom verkar nivån av kontroll man har över sitt arbete också påverka hälsan negativt. De som har låg kontroll över sitt arbete, exempelvis gällande arbetsuppgifter och arbetstider, har större risk för att få fysiska och kognitiva problem senare i livet.

– För att de som arbetar i dag ska få ett friskt åldrande måste man tänka på arbetsmiljön. Det är till exempel väldigt viktigt att man får uppmuntran och stöd samt arbetsuppgifter som man känner att man klarar av, säger Ingemar Kåreholt.

Fakta
Studien

De ungefär 1 800 deltagarna, som följdes upp från 1968 till 2011, genomförde minnestester där de bland annat fick memorera och repetera ord som forskarna sagt, och kunna subtrahera 7 från 100 fem gånger. De skulle också svara på frågor om vilket land de befann sig i och vilken dag det var.

Forskarna mätte deltagarnas rörlighet, styrka och smidighet och undersökte om de klarade av vardagliga aktiviteter, till exempel lyfta ett kilo socker eller resa sig från en stol.

Studien är en del av det större forskningsprojektet Stress under livet: Vilka samband finns med äldre personers fysiska och kognitiva förmåga? Vilka påverkningsbara sociala- och livsstilsfaktorer påverkar sambandet?. Forskarteamet består av Ingemar Kåreholt, Charlotta Nielsen och Deborah Finkel, samtliga vid Jönköping university.

Läs studien i sin helhet

Shireen Sindi, Shadi Kiasat, Ingemar Kåreholt och Charlotta Nielsen (2023). Psychosocial working conditions and cognitive and physical impairment in older age. Publicerat i Archives of gerontology and geriatrics.

Relaterat

Förmågor finns kvar länge vid demens

Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.

Porträttbild på Enikö Szurkos

Jag vill gärna bo kvar

Många äldre personer vill bo kvar i sina bostäder. För att möjliggöra det måste samhället satsa på sådant som är avgörande för trivseln.

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.

Fler nyheter

Fyra orsaker till onödiga akutbesök

Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell alzheimer- och demensforskning.

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.