Många drabbas av afasi trots bättre strokevård

Afasi drabbar oftast personer som har fått någon typ av hjärnskada, oftast stroke. Nu visar en ny avhandling från Lunds universitet att tre av tio som får en stroke också utvecklar afasi, en siffra som varit stabil sedan 2005 – trots att strokevården har förbättrats.

En person med afasi har svårigheter med att tala, förstå tal eller skriva. En del har även svårt att känna igen siffror och i sin tur räkna, men de kognitiva förmågorna är oftast oförändrade. 

Nu visar en avhandling av Angelina Grönberg vid Lunds universitet att av 308 personer som insjuknade i stroke mellan 2017 och 2018 drabbades tre av tio också av afasi. Vid mätningar som gjordes 2005-2006 var det 27 procent som fick afasi i samband med stroke. 

Det innebär att proportionen av personer som drabbas av afasi har legat på en jämn nivå de senaste 15 åren, trots att strokevården har förbättrats under samma tid. Svårighetsgraden av afasi hade inte heller förändrats under samma tidsperiod. Svår stroke ökar också risken för att utveckla afasi.

– Ytterligare en aspekt som kan påverka resultaten är att vi blir allt äldre. Ålder är också en riskfaktor för afasi, och strokepatienterna med afasi i vårt underlag var äldre personer (78 år), jämfört med de patienter som inte fick afasi (74 år), säger Angelina Grönberg till Vetenskap & hälsa. 

En av de andra delstudierna visar att majoriteten av de som fått afasi förbättrades i snitt fem dagar efter sin stroke. Av dessa personer var det 39 procent som helt fick tillbaka sin språkförmåga. Korttidsprognosen har förbättrats de senaste åren, även om många fortfarande har afasi långt efter sin stroke och behöver rehabilitering. 

Angelina Grönberg skriver i avhandlingen att hon hoppas att avhandlingens resultat kan bidra till att det blir lättare att räkna ut behovet av vårdresurser för personer med afasi. Framför allt med ett större fokus på att förbättra rehabiliteringen och afasins effekt på personers livskvalitet. 

Läs avhandlingen

Angelina Grönberg (2022). Aphasia after ischemic stroke. Diagnosis, incidence and outcome. Lunds universitet.

Delstudier

I. A Grönberg, I Henriksson och A Lindgren (2021). Accuracy of NIH stroke scale for diagnosing aphasia. Publicerad i Acta neurologica Scandinavia.

II. A Grönberg, I Henriksson, M Stenman och AG Lindgren (2022). Incidence of aphasia in ischemic stroke. Publicerad i Neuroepidemiology.

III. A Grönberg, I Henriksson, M Stenman och AG Lindgren. Short-term prognosis of aphasia: Factors influencing favorable outcome including possible effects of recanalization treatment. Manuskript.

IV. A Grönberg, I Henriksson och AG Lindgren. Long-term prognosis and health-related quality of life for people with aphasia after ischemic stroke. Manuskript.

Relaterat

Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet

Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Fler nyheter

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie från Södertörns högskola.

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.