Många drabbas av afasi trots bättre strokevård

Afasi drabbar oftast personer som har fått någon typ av hjärnskada, oftast stroke. Nu visar en ny avhandling från Lunds universitet att tre av tio som får en stroke också utvecklar afasi, en siffra som varit stabil sedan 2005 – trots att strokevården har förbättrats.

En person med afasi har svårigheter med att tala, förstå tal eller skriva. En del har även svårt att känna igen siffror och i sin tur räkna, men de kognitiva förmågorna är oftast oförändrade. 

Nu visar en avhandling av Angelina Grönberg vid Lunds universitet att av 308 personer som insjuknade i stroke mellan 2017 och 2018 drabbades tre av tio också av afasi. Vid mätningar som gjordes 2005-2006 var det 27 procent som fick afasi i samband med stroke. 

Det innebär att proportionen av personer som drabbas av afasi har legat på en jämn nivå de senaste 15 åren, trots att strokevården har förbättrats under samma tid. Svårighetsgraden av afasi hade inte heller förändrats under samma tidsperiod. Svår stroke ökar också risken för att utveckla afasi.

– Ytterligare en aspekt som kan påverka resultaten är att vi blir allt äldre. Ålder är också en riskfaktor för afasi, och strokepatienterna med afasi i vårt underlag var äldre personer (78 år), jämfört med de patienter som inte fick afasi (74 år), säger Angelina Grönberg till Vetenskap & hälsa. 

En av de andra delstudierna visar att majoriteten av de som fått afasi förbättrades i snitt fem dagar efter sin stroke. Av dessa personer var det 39 procent som helt fick tillbaka sin språkförmåga. Korttidsprognosen har förbättrats de senaste åren, även om många fortfarande har afasi långt efter sin stroke och behöver rehabilitering. 

Angelina Grönberg skriver i avhandlingen att hon hoppas att avhandlingens resultat kan bidra till att det blir lättare att räkna ut behovet av vårdresurser för personer med afasi. Framför allt med ett större fokus på att förbättra rehabiliteringen och afasins effekt på personers livskvalitet. 

Läs avhandlingen

Angelina Grönberg (2022). Aphasia after ischemic stroke. Diagnosis, incidence and outcome. Lunds universitet.

Delstudier

I. A Grönberg, I Henriksson och A Lindgren (2021). Accuracy of NIH stroke scale for diagnosing aphasia. Publicerad i Acta neurologica Scandinavia.

II. A Grönberg, I Henriksson, M Stenman och AG Lindgren (2022). Incidence of aphasia in ischemic stroke. Publicerad i Neuroepidemiology.

III. A Grönberg, I Henriksson, M Stenman och AG Lindgren. Short-term prognosis of aphasia: Factors influencing favorable outcome including possible effects of recanalization treatment. Manuskript.

IV. A Grönberg, I Henriksson och AG Lindgren. Long-term prognosis and health-related quality of life for people with aphasia after ischemic stroke. Manuskript.

Relaterat

Äldre kan ha grön starr utan att misstänka det

Tidig upptäckt av grön starr, som också kallas för glaukom, är viktigt för att synen inte ska skadas. Men en studie från Göteborgs universitet med 70-åringar visar att många äldre inte misstänker att de kan ha grön starr, trots symptom.

Mening och delaktighet ger ett gott åldrande

Vi svenskar har mer gemensamt med franska demonstranter än vi anar. De har samma drömmar som vi om att få leva smärtfritt och självständigt på ålderns höst.

Närbild kvinna och man, båda nakna och 70+, håller ömt om varandra.

Sex i tredje och fjärde åldern

Synen på äldres sexualitet har gått från exkluderande och snuskig till att vara ett tecken på gott åldrande. Den sexuella frigörelsen har satt avtryck som påverkar både forskning och populärkultur.

Fler nyheter

Äldre i Centrum #3/23: Sex och närhet

I detta tema bjuder vi på något som brukar väcka extra nyfikenhet: sex. Äldre personer är, trots sin ålder och eventuella sjukdomar, sexuella varelser. Forskare efterlyser en öppen dialog kring åldrande och sexualitet som kan leda till en kompetenshöjning inom…

Äldre man sitter med benen i kors på en yogamatta i ett vitt vardagsrum.

Bästa träningsformen för den kognitiva funktionen

Ett samarbete mellan Jönköping university och Region Jönköpings län har sammanställt forskningen om påverkan av fysisk träning på kognitiv funktion. Yoga tycks ha bättre effekt än både styrketräning och kondition.

Ensam äldre kvinna vid ett köksbord

Avhandling undersöker varför vård uteblir

Antalet äldre personer ökar i Sverige, vilket också innebär att vårdbehovet gör det. I sin avhandling undersöker Ingrid Andersson vilken vård som inte blir utförd inom kommunal vård och omsorg.