Många drabbas av afasi trots bättre strokevård

Afasi drabbar oftast personer som har fått någon typ av hjärnskada, oftast stroke. Nu visar en ny avhandling från Lunds universitet att tre av tio som får en stroke också utvecklar afasi, en siffra som varit stabil sedan 2005 – trots att strokevården har förbättrats.

En person med afasi har svårigheter med att tala, förstå tal eller skriva. En del har även svårt att känna igen siffror och i sin tur räkna, men de kognitiva förmågorna är oftast oförändrade. 

Nu visar en avhandling av Angelina Grönberg vid Lunds universitet att av 308 personer som insjuknade i stroke mellan 2017 och 2018 drabbades tre av tio också av afasi. Vid mätningar som gjordes 2005-2006 var det 27 procent som fick afasi i samband med stroke. 

Det innebär att proportionen av personer som drabbas av afasi har legat på en jämn nivå de senaste 15 åren, trots att strokevården har förbättrats under samma tid. Svårighetsgraden av afasi hade inte heller förändrats under samma tidsperiod. Svår stroke ökar också risken för att utveckla afasi.

– Ytterligare en aspekt som kan påverka resultaten är att vi blir allt äldre. Ålder är också en riskfaktor för afasi, och strokepatienterna med afasi i vårt underlag var äldre personer (78 år), jämfört med de patienter som inte fick afasi (74 år), säger Angelina Grönberg till Vetenskap & hälsa. 

En av de andra delstudierna visar att majoriteten av de som fått afasi förbättrades i snitt fem dagar efter sin stroke. Av dessa personer var det 39 procent som helt fick tillbaka sin språkförmåga. Korttidsprognosen har förbättrats de senaste åren, även om många fortfarande har afasi långt efter sin stroke och behöver rehabilitering. 

Angelina Grönberg skriver i avhandlingen att hon hoppas att avhandlingens resultat kan bidra till att det blir lättare att räkna ut behovet av vårdresurser för personer med afasi. Framför allt med ett större fokus på att förbättra rehabiliteringen och afasins effekt på personers livskvalitet. 

Läs avhandlingen

Angelina Grönberg (2022). Aphasia after ischemic stroke. Diagnosis, incidence and outcome. Lunds universitet.

Delstudier

I. A Grönberg, I Henriksson och A Lindgren (2021). Accuracy of NIH stroke scale for diagnosing aphasia. Publicerad i Acta neurologica Scandinavia.

II. A Grönberg, I Henriksson, M Stenman och AG Lindgren (2022). Incidence of aphasia in ischemic stroke. Publicerad i Neuroepidemiology.

III. A Grönberg, I Henriksson, M Stenman och AG Lindgren. Short-term prognosis of aphasia: Factors influencing favorable outcome including possible effects of recanalization treatment. Manuskript.

IV. A Grönberg, I Henriksson och AG Lindgren. Long-term prognosis and health-related quality of life for people with aphasia after ischemic stroke. Manuskript.

Relaterat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning i kombination ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.

Fler nyheter

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.

En man springer på en väg.

Symptom, samsjuklighet och andra utmaningar för äldre med ADHD

En litteraturstudie från Hälsohögskolan i Jönköping har sammanställt forskningen om äldre personer med ADHD. De grundläggande symptomen består, men tar sig ofta andra uttryck och får en annan intensitet.