Foto: Lars Johansson/Mostphotos

Sjukstugor i glesbygd bra vårdalternativ för äldre

En sjukstugemodell kan möjliggöra bättre anpassad slutenvård för äldre patienter som bor i glesbygd, samtidigt som det avlastar vanliga sjukhus. Det visar en avhandling av Mante Hedman vid Umeå universitet.

Multisjuka och sköra äldre patienter med exempelvis infektioner eller kroniska sjukdomar vårdas ofta på överfulla, stora sjukhus. Antalet vårdplatser på sjukhusen har minskat under flera decennier, trots att andelen äldre personer i befolkningen ökar.

Nu visar en avhandling från Umeå universitet att sjukstugor, som kan ses som mindre sjukhusinrättningar, kan vara fördelaktiga för många äldre patienter. Ett exempel på en sådan vårdmodell finns i norra Norrlands glesbygd, där sjukstugor erbjuder såväl primärvård som akutsjukvård. De har också vårdplatser, men de har färre diagnostiska möjligheter än sjukhus samt genomför färre radiologiska undersökningar och blodprover, jämfört med sjukhus.

– Vi ser att de flesta patienter som behöver sjukhusvård remitteras till närmaste sjukhus, men att distriktsläkarna väljer att behålla och vårda framför allt äldre och multisjuka patienter i en sjukstuga när de känner att de kan erbjuda en patientsäker vård, säger Mante Hedman, som har skrivit avhandlingen.

Distriktsläkarna beskriver i intervjuer att fördelarna med sjukstugor framför allt är närhet, patientkännedom från öppenvården och de kan erbjuda ett helhetsperspektiv på patienten, jämfört med sjukhus i vården av äldre multisjuka patienter.

De betonade även den centrala roll som sjukstugor spelar i patientens vårdkedja, med kontinuitet med primärvård och tät kontakt med sjukhus och kommunal omsorg. Samtidigt som läkarna upplevde arbetet som omväxlande och utvecklande, var de också frustrerade över vakanssituationer och beroendet av stafettpersonal.

– Det framkom även etiska utmaningar som är specifika för glesbygdsvård, till exempel att vara läkare till vänner och anhöriga eller att tvingas prioritera vilken patient som får åka den lokala ambulansen, som då är borta i många timmar, säger Mante Hedman i ett pressmeddelande.

Läs avhandlingen

Avhandling

Mante Hedman (2024). The community hospital in northern Sweden. Doktorsavhandling. Umeå universitet.

Delstudier

I. Mante Hedman, Kurt Boman, Margareta Brännström och Patrik Wennberg (2021). Clinical profile of rural community hospital inpatients in Sweden: a register study. Publicerad i Scandinavian journal of primary health care.

II. Mante Hedman, Margareta Brännström, Malin Sjöström och Patrik Wennberg [Manuskript]. Care measures for heart failure at rural community hospitals: A comparison with a general hospital.

III. Mante Hedman, Fiona Doolan-Noble, Tim Stokes och Margareta Brännström (2022). Doctors’ experiences of providing care in rural hospitals in Southern New Zealand: A qualitative study. Publicerad i BMJ open.

IV. Mante Hedman, Malin Sjöström, Patrik Wennberg och Margareta Brännström [Manuskript]. Role of general practitioner led rural community hospitals in Sweden: A qualitative interview study.

Relaterat

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny…

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna…

Socioekonomin avgörande för risken att dö i stroke

Om du drabbas av en stroke har du betydligt högre chanser att leva vidare ifall du är välutbildad, bor i ett tryggt område…

Fler nyheter

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression…

Porträttfoto på Karin Wastesson.

Könsroller påverkar äldreomsorgens chefer

I sin avhandling har Karin Wastesson vid Linköpings univeristet undersökt förutsättningarna för enhetschefer i äldreomsorgen. Det visar sig att de påverkas av könsroller.

Inte helt klart hur deltid påverkar pensionen

Den som arbetat mer heltid får högre pension än den som arbetat mer deltid, något som påverkar fler kvinnor. Nu har Inspektionen för…