Foto: Lars Johansson/Mostphotos

Sjukstugor i glesbygd bra vårdalternativ för äldre

En sjukstugemodell kan möjliggöra bättre anpassad slutenvård för äldre patienter som bor i glesbygd, samtidigt som det avlastar vanliga sjukhus. Det visar en avhandling av Mante Hedman vid Umeå universitet.

Multisjuka och sköra äldre patienter med exempelvis infektioner eller kroniska sjukdomar vårdas ofta på överfulla, stora sjukhus. Antalet vårdplatser på sjukhusen har minskat under flera decennier, trots att andelen äldre personer i befolkningen ökar.

Nu visar en avhandling från Umeå universitet att sjukstugor, som kan ses som mindre sjukhusinrättningar, kan vara fördelaktiga för många äldre patienter. Ett exempel på en sådan vårdmodell finns i norra Norrlands glesbygd, där sjukstugor erbjuder såväl primärvård som akutsjukvård. De har också vårdplatser, men de har färre diagnostiska möjligheter än sjukhus samt genomför färre radiologiska undersökningar och blodprover, jämfört med sjukhus.

– Vi ser att de flesta patienter som behöver sjukhusvård remitteras till närmaste sjukhus, men att distriktsläkarna väljer att behålla och vårda framför allt äldre och multisjuka patienter i en sjukstuga när de känner att de kan erbjuda en patientsäker vård, säger Mante Hedman, som har skrivit avhandlingen.

Distriktsläkarna beskriver i intervjuer att fördelarna med sjukstugor framför allt är närhet, patientkännedom från öppenvården och de kan erbjuda ett helhetsperspektiv på patienten, jämfört med sjukhus i vården av äldre multisjuka patienter.

De betonade även den centrala roll som sjukstugor spelar i patientens vårdkedja, med kontinuitet med primärvård och tät kontakt med sjukhus och kommunal omsorg. Samtidigt som läkarna upplevde arbetet som omväxlande och utvecklande, var de också frustrerade över vakanssituationer och beroendet av stafettpersonal.

– Det framkom även etiska utmaningar som är specifika för glesbygdsvård, till exempel att vara läkare till vänner och anhöriga eller att tvingas prioritera vilken patient som får åka den lokala ambulansen, som då är borta i många timmar, säger Mante Hedman i ett pressmeddelande.

Läs avhandlingen

Avhandling

Mante Hedman (2024). The community hospital in northern Sweden. Doktorsavhandling. Umeå universitet.

Delstudier

I. Mante Hedman, Kurt Boman, Margareta Brännström och Patrik Wennberg (2021). Clinical profile of rural community hospital inpatients in Sweden: a register study. Publicerad i Scandinavian journal of primary health care.

II. Mante Hedman, Margareta Brännström, Malin Sjöström och Patrik Wennberg [Manuskript]. Care measures for heart failure at rural community hospitals: A comparison with a general hospital.

III. Mante Hedman, Fiona Doolan-Noble, Tim Stokes och Margareta Brännström (2022). Doctors’ experiences of providing care in rural hospitals in Southern New Zealand: A qualitative study. Publicerad i BMJ open.

IV. Mante Hedman, Malin Sjöström, Patrik Wennberg och Margareta Brännström [Manuskript]. Role of general practitioner led rural community hospitals in Sweden: A qualitative interview study.

Relaterat

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…

Fler nyheter

Porträttbild på Sara Henricsson

Äldre har komplex syn på munnens och tändernas utseende

Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet…

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…

Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet

Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…