Många äldre som får omsorg eller vård är samtidigt själva givare av stöd, till barnbarn eller via föreningslivet. Därmed är de även en resurs i samhället som behöver stöttas bättre i den komplexa situation de befinner sig i.
Det går att stötta anhöriga med annat än växelvård och avlösning. Utbildning i läkemedelshantering, lyftteknik och att få en höj- och sänkbar säng kan göra så att anhörigvårdarskapet upplevs som mindre ohälsosamt.
Om ens partner drabbas av cancer kan man själv också behöva mera sjukvård, på grund av depressiva episoder, stressreaktioner och hjärtproblematik. Men äldre anhörigvårdare verkar inte söka sådan vård oftare än yngre.
Det finns stora metodologiska utmaningar när insatser från anhöriga till personer med demenssjukdom studeras och ges ett ekonomiskt värde. Bland annat är det viktigt hur den informella vården kvantifieras och vilken metod som används för prissättning.
Det är kvinnorna världen över som drar det tyngsta lasset i anhörigvården. Det visar en global rapport om anhörigas insatser för personer med demenssjukdom.
Vilken valfrihet har anhöriga när vård och omsorg ska ges i hemmet? Varken socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen ger endera part företräde, men ändå utförs vården och omsorgen i allt större utsträckning i ett gemensamt hem – med enbart den…
I Sverige avses med äldreomsorg vanligen den mindre del som de offentliga insatserna utgör. Gerdt Sundström tar ett större grepp om hela omsorgen, dess olika delar och gränsöverskridanden dem emellan, i ett tidsperspektiv.
Anhörigforskningen behöver ta nya steg. Framför allt behövs interventionsforskning som kan visa vilket stöd som fungerar bäst för vem och för vilken situation, samt studier om hur ansvar förskjuts från det offentliga till familjen.
Det är inte ovanligt att mor-eller farföräldrar själva har en äldre förälder med omsorgsbehov och samtidigt förvärvsarbetar. Politiker som vill skjuta fram arbetsmarknadsutträdet bör beakta att familjen har en stark inverkan på när en person går i pension.
