Teman

Det digitala samhället (#3/24)

Allt fler vardagliga aktiviteter innehåller någon ­form av digitala inslag, och välfärdsteknik är inte längre något främmande begrepp. Men den snabba digitaliseringen har också bidragit till nya utmaningar, en ny typ av utanförskap och ojämlikhet, som framför allt drabbar äldre personer.

Konferens NKG 2024 (#2/24)

Krig, pandemier och klimatförändringar påverkar människors levnadsförhållanden i snabb takt. Äldre sköra och svaga personer som är särskilt mottagliga drabbas hårt. Forskare från ett flertal vetenskapliga discipliner och 44 länder möts på en nordisk gerontologisk konferens för att utröna vad forskning kan bidra med för att förändra samhällens åldersdiskriminering av äldre personer.
Äldre kvinna ligger i ett mörkt rum och sover

Sömn (#1/24)

Med åldern förändras sömnen. För vissa kan sjukdomar och mediciner störa sömnen, för andra är det bara en omställning av dygnsrytm. I det här temat beskriver forskare sömnens funktion, varför sjukdomar kan störa sömnen, hur digital terapi kan få oss att sova bättre och vad ljuset har för inverkan på sömnen.
Äldre kvinna målar på duk

Kultur (#4/23)

Forskning visar att konstupplevelser inom äldreomsorgen har goda hälsoeffekter. Stresshormonerna minskar och hälsan förbättras hos både boende och personal. Men det behövs mer än bara terapi och god vilja. Personalens insatser spelar en viktig roll, liksom en ledning som vågar satsa på kulturen.
Äldre naket par omfamnar varandra i en säng och ler lyckligt mot varandra.

Sex och närhet (#3/23)

I detta tema bjuder vi på något som brukar väcka extra nyfikenhet: sex. Äldre personer är, trots sin ålder och eventuella sjukdomar, sexuella varelser. Forskare efterlyser en öppen dialog kring åldrande och sexualitet som kan leda till en kompetenshöjning inom vård och omsorg.

Smärta (#2/23)

Fysisk aktivitet hjälper mot smärta. Det anser forskare som rekommenderar det framför smärtstillande läkemedel. Genom att anstränga sig fysiskt och utföra aktiviteter kan smärtan avta och försvinna ur tankarna. Dessutom kan samhället vinna på att satsa på smärtlindring.

Fallprevention (#1/23)

Fallskador är ett stort problem för både äldre som drabbas och samhället. Omkring var tredje person över 65 år råkar ut för fallolyckor och risken ökar med åldern. Men det finns hjälp. Forskning visar att förebyggande träning, som exempelvis balansövningar och styrketräning fungerar.

Hörselnedsättning (#4/22)

En fjärdedel av Sveriges 70-åringar har nedsatt hörsel och drygt 80 procent av 85-åringarna, men få använder hörapparat. Det finns ett samband mellan demens och hörselnedsättning liksom mellan tinnitus och förmågan att höra bra. I dag finns avancerade hjälpmedel och ny teknik, om fler testade sin hörsel skulle många få hjälp till ett socialt bättre liv.

Samverkan (#3/22)

Samverkan ses som lösningen på många av välfärdens utmaningar, särskilt mellan vårdgivarna, men ändå är det vanligt att misslyckas. Varför är det så svårt att lyckas och vad säger forskningen om hur samverkan kring äldre kan främjas?
Man håller i lagbok

Äldrerätt (#2/22)

I detta tema bjuder vi på en introduktion till det unga svenska äldrerättsfältet, tillsammans med några smakprov på aktuell forskning om allt från mänskliga rättigheter och biståndsbeslut till vård över EU-gränserna.

Gammal i ett nytt land #1/22

Hur levs och erfars ett åldrande invandrarskap? I takt med en ökande invandring och med att invandrade personer blir äldre söker frågan sitt forskningsmässiga svar. Nu söker forskarna förklaringar på frågor om utanförskap, sårbarhet och annorlundahet utifrån en kombination av faktorer som hälsa, ekonomi och strukturell ojämlikhet.

Livslångt åldrande #4/21

Läs mer om vad forskarna vet om att leva länge och väl, personlighet, hälsobeteende och åldrande, pengarna och livet, själv­medkänslans betydelse för ett hälsosamt åldrande, hur vi själva påverkar vår hjärnhälsa, möjligheter för hälso­främjande livsstil och aktivitetsanpassning samt att lära för livet med livslångt lärande.

Både SNAC och verkstad (#3/21)

En av Sveriges stora befolkningsstudier med inriktning mot äldre personer firar i år sitt 20-årsjubileum. Med bas i Skåne, Blekinge, Stockholm och Nordanstig har SNAC genererat värdefull kunskap om äldres liv och villkor. Här beskriver forskarna själva projektet, och vi får också djupdyka i några av resultaten.

Pandemiliv för pansjos (#2/21)

Det är svårt att återknyta till den stämning som fanns i samhället våren 2020 och hur den upplevdes av äldre personer. Våra minnesbilder av ”hur det var” för ett år sedan adderas till dagens och morgondagens upplevelser av coronapandemin. De kommer fortlöpande att konstruera allas vår covid-19-historia.

Allt du skulle vilja veta om brukarmedverkan... (#1/21)

Ökad förståelse för aktuella forskningsfält, identifiering av angelägna fråge­ställningar, bättre data, förbättrad spridning och ökat förtroende för forskningsresultat är några av fördelarna med brukarmedverkan i forskning. Men det tar tid och brukarna kan uppleva att del­tagandet är påfrestande.
Dig välfärd Foto: Yanan Li

Digital välfärd (#4/20)

Utvecklingen från ett industri­samhälle till det digitala samhället kommer att leda till radikala förändringar i hur vi organiserar välfärden. I stället för en tilltro till teknik som ensam bärare av förändring bör utgångspunkten vara att tekniken är en del av omsorgens sammanhang och praktik.
Foto Yanan Li

Yrkeskunskapare (#3/20)

För att fler ska vilja välja vård och omsorg krävs satsningar på utbildning, arbetsmiljö och ledarskap. I temat hittar du något om vad forskningen på dessa områden har att bidra med.

På tal om prevention (#2/20)

Ur ett folkhälsoperspektiv har både individen och samhället mycket att vinna på att omsorgen och hälso- och sjukvården satsar sina resurser på ett sätt som håller oss friska längre. Hur skapar vi ett samhälle och en omsorg som kan stödja sköra människor och underlättar ett hälsosamt liv?
Åldras med diagnos foto Yanan Li

Åldras med diagnos (#1/20)

Fler och fler äldre lever i dag med en funktionsnedsättning. Hur ser livs­situationen ut för dem? Vilken betydelse har rehabiliteringen för att möjliggöra ett så bra liv som möjligt? Hur förändras en funktionsnedsättning i takt med åldrandet?

IAGG-ER 2019 (#3/19)

Under tre majdagar 2019 hölls i Göteborg den nionde europeiska vetenskapliga konferensen om hur åldrandet påverkar allt från våra celler till samhället i stort.

Ensamhet (#4/19)

Det är känt att personer 65 år och äldre löper risk att drabbas av ensamhet. Och risken ökar med stigande ålder. Så vad säger vetenskapen om ensamhet bland äldre personer, sett utifrån förekomst, riskfaktorer, konsekvenser och lösningar?
Händer

Bara lite stroke (#2/19)

I Sverige drabbas cirka 25 000 personer av stroke varje år. Internationellt sett är stroke den största orsaken till invaliditet och den tredje största orsaken till död. Forskning försöker i all hast bidra med bot och bättring.

Åldersvänlig stad (#1/19)

Vi lever allt längre och andelen äldre personer i befolkningen ökar. Många städer arbetar för att bli en så kallad åldersvänlig stad, en bättre plats att åldras på. Men vad är en åldersvänlig stad och hur uppnås det?

Psykisk (o)hälsa (#4/18)

Med stigande ålder följer förluster av partner, vänner, kroppslig ohälsa, funktionsförmåga med mera som ingår i listan över riskfaktorer för psykisk ohälsa. Depression är ett hälsoproblem som är utbrett bland äldre.

Anhörigt talat (#3/18)

Att äldre personer förväntas kunna klara sig så länge hemma som möjligt förutsätter en familj som kan ställa upp. Men hur ska samhället på bästa sätt stötta medelålders och äldre anhöriga när de ska ta hand om sina äldre nära och kära?

Att vara eller inte vara pensionär (#2/18)

Det finns ingen lagstadgad pensionsålder i Sverige och man kan välja att ta ut pensionen mellan 61 och 67 år. Att gå i pension hör till en av livets mest omvälvande händelser. Många frågar sig om pensionering verkligen är det de vill.

Omsorgens marknad (#1/18)

Konkurrens och valfrihet har länge varit ledord inom äldreomsorgen. Kommuner, privata företag och ideella organisationer erbjuder olika välfärdstjänster. Men vad säger forskningen om konkurrensen och valfriheten? Vilka vinster och förluster finns det?